• Trasmattor Göran Dahlin © Norrbottens museum

    Trasmattor

Trasmattor finns från slutet av 1700-talet, men blir vanligt förekommande i de svenska hemmen först mot slutet av 1800-talet.

Traditionen att väva trasmattor har gått i arv från generation till generation och trasmattan är fortfarande en av våra mest omtyckta textilier. Varje matta bär i sina ränder berättelser och minnen av tider som varit.

I Norrbottens museums samlingar finns ett stort antal trasmattor, på bilden ovan visas tre av dessa och de kommer från olika platser i länet:

  • en trasmatta av fiskgarn och klippta trasor av bomull, ylle och silke från Seskarö, Nedertorneå socken, 1930-tal (Nbm 11103).
  • en trasmatta av fiskgarn och klippta trasor av bomullscharmeuse från Harads, Edefors socken, 1930-tal (Nbm 11058).
  • en oval sydd trasmatta av flossatyp från Gammelstad, Nederluleå socken (Nbm 11067).

Historik

Trasmattor är ett exempel på återbruk av material, som i vår tid framstår som resurssnålt och miljövänligt. I äldre tid var det inte omtanken om miljön som styrde återvinningen, utan snarare ekonomin och sparsamheten med det egna arbetet. Ursprungligen var en trasväv ett sätt att ta vara på material som inte kunde användas till något annat, det kunde vara till exempel fiskenät och sönderklippta säckar som varvades med tygtrasor.

Det kunde ta lång tid att få ihop trasor till mattor, eftersom textilier och kläder lappades och lagades så länge det var möjligt innan de blev mattrasor. Mattorna var ofta färgglada och en del av trasorna färgades in. Fram till en bra bit in på 1900-talet vävdes trasmattorna till smala, långa gångmattor. Fransar var inte vanligt bland de äldre mattorna, utan kortändarna var ofta kantade med en bred tygremsa. Trasmattor kan även var sydda av lappar på en tygbotten, flätade av tygremsor eller tillverkade på annat sätt.

Sent inslag i de svenska hemmen

Traditionen att pryda golv på olika sätt går långt tillbaka i tiden. Innan man la mattor på golven skyddades och pryddes de till helg och högtider med till exempel halm, löv eller gran- och enris. Mattor är däremot ett relativt sent inslag i de svenska hemmen.

Användningen av mattor ökar hos de högre stånden från 1700-talets slut och var ett mode som kom till Sverige från den europeiska kontinenten och England. Även de tidigaste trasmattorna förekommer från den här tiden. Var trasmattorna har sitt ursprung är okänt, men de förekommer i flera länder i Europa, samt i både USA och Kanada.

Först under 1800-talets andra hälft blev det vanligare med trasmattor och andra enklare mattor i allmogemiljö. Trasvävar användes tidigare bland allmogen till andra ändamål än som mattor, framförallt i sängen, som grova underlakan eller som täcken.

Antalet mattor och placeringen av dem berodde till stor del på den sociala standarden. I de välbärgade hemmen låg mattorna tätt bredvid varandra. Men inte ens i herrgårdsmiljö låg mattorna på året runt till en första början. Man la på dem från sen höst och tog bort dem under sommaren. Hos allmogen var man än mer rädda om sina mattor när de först kom i bruk. De låg i många hem bara framme några få dagar per år. Med tiden fick mattorna ligga kvar i finrummet året runt.

Trasmattornas storhetstid höll i sig fram till 1940-talet. På 1950-60-talen fick de till viss del ge vika för de mer lättskötta plastmattorna, men populariteten ökade igen under 1970-talets gröna våg. Trasmattan som inredningsdetalj lever idag kvar i de flesta svenska hem. Den kan vara ärvd, hemvävd eller kanske inköpt på IKEA.


Text Anja Wrede