• Märkduk Åke Åström © Norrbottens museum

    Märkduk

I Norrbottens museums samlingar finns omkring 20 märkdukar, en av dem är broderad i mitten på 1700-talet av den unga prästdottern Inga Margareta Högström.

Märkduk

Under 1600-, 1700- och 1800-talen skulle flickor från framförallt välbärgade familjer lära sig att brodera. Det ingick som en obligatorisk del i deras uppfostran och utbildning. Som gifta kvinnor skulle de ansvara för hemmets skötsel. Där ingick, bland mycket annat, att hålla ordning på familjens textiler, och då var kunskap i broderi till stor hjälp. Lakan och handdukar skulle märkas med monogram.

För att träna sig i olika tekniker, och lära sig att sy bokstäver, siffror och olika motiv och mönster, broderade flickorna märkdukar. Dukarna blev också ett bevis på deras kunskaper i broderi och senare kunde de även användas som mönsterförlagor.

Det är vanligt att märkdukarna, förutom bokstäver och siffror, även har olika motiv. Ofta är de även försedda med brodösens monogram och med några av familjemedlemmarnas initialer, samt årtalet då duken syddes. Kompositionen och motiven har växlat under olika perioder. På de äldsta dukarna var det vanligt med religiösa motiv, under1800-talet får de broderade bilderna en världsligare utformning.

Märkduk från 1700-talet

I mitten på 1700-talet broderade prästdottern Inga Margareta Högström en märkduk (Nbm 4455). Det idag något bleknade broderiet är sytt på yllestramalj med silkegarn i olika färger. Under rader av sydda siffror och bokstäver fylls ytan av blommor, träd, fjärilar, fåglar och andra djur.

Den unga brodösen har även broderat dit sitt eget namn och födelseår: ING: MARG: HÖGSTRÖM: född 16/27 Sept: 1745. På märkduken har Inga Margareta broderat sitt födelsedatum enligt både den julianska och gregorianska kalendern. I Sverige infördes den gregorianska kalendern 1753.

Bild på märkduk (1)

På båda sidorna om en krona, sydd i blått och guld, syns svagt resterna efter bokstäver och siffror. Det går att utläsa: ANNO 175?,  den sista siffran är svårtydd, men ser ut som 4 eller 7. Årtalet är med största säkerhet tiden för märkdukens tillkomst, vilket betyder att Inga Margareta kan ha varit 9 eller 12 år när hon sydde duken.

Under kronan, omgivna av en krans, står bokstäverna PH och CF, som står för Pehr Högström och Catharina Fjällström, Inga Margaretas föräldrar.

Pehr Högström utnämndes 1742 till den förste kyrkoherden i Gällivare. Innan dess tjänstgjorde han under en tid som lappmarksmissionär, framförallt i området kring Kaitumälven. År 1743 gifte han sig med Catharina Fjellström, dotter till prästen Pehr Fjellström i Lycksele. Pehr Högström utnämndes 1749 till kyrkoherde i Skellefteå och familjen flyttade då från Gällivare.

Inga Margareta var Pehr och Catharinas andra barn. Tillsammans fick de 14 barn, varav hälften dog vid födseln, eller kort tid efter. Catharina Fjellström dog i barnsäng 1763.

Några år senare, 1766, gifter sig Inga Margareta med orgelbyggaren Carl Wåhlström, och följer med honom till Stockholm, där han övertagit en verkstad efter sina läromästare. Sonen Pehr föds 1770. Det är inte känt om de fick fler barn.

Hur livet gestaltade sig för Inga Margareta när hon blev hustru till en orgelbyggare och flyttade till Stockholm vet vi inte, men kanske fick hon nytta av sina broderikunskaper, när hon skulle märka familjens lakan och handdukar med monogram. Den 1 mars 1812 avlider Inga Margareta, 66 år gammal.

Norrbottens museum fick Inga Margaretas märkduk i gåva 1921.


Läs mer:

  • Hemmets handarbetslexikon, band 11, 1991.
  • En gammal märkduk, Norrbotten 1941, Birgit Laquist.

Text: Anja Wrede