Plastpåse/skräppåse "Håll Norrbotten rent"

"Var sak har sin plats" heter det och skräp är helt enkelt "fel sak på fel plats" enligt Håll Sverige Rent-kampanjen, som startade på 1970-talet.

Synen på skräp, smuts och hygien har varierat över tid. Ett rent Sverige har långt ifrån alltid varit en självklarhet. Attitydundersökningar visar att acceptansen för ökad nedskräpning återigen har ökat. De som växte upp på 1970-talet kommer säkert ihåg uppmaningen "Håll Sverige Rent!" På daghem och skolor togs arbetet med att plocka skräp på stort allvar och att slänga skräp på marken gjorde man bara inte. "Var sak har sin plats" heter det och skräp är helt enkelt fel sak på fel plats menar Håll Sverige Rent.

Kampanjer

Håll Sverige Rent var från början en tidsbegränsad rikskampanj som startade på regeringens initiativ 1970, men hade sin upprinnelse i kampanjen Håll Naturen Ren som startade redan 1963 av några ideella organisationer, bland annat Svenska Naturskyddsföreningen. Det var också då som den välkända logotypen kom till, skapad av konstnären Billy Good. Den symboliserar granskog som speglar sig i en sjö och ska leda tankarna till rent vatten och oförstörd natur.

Håll Sverige Rent blev stiftelse 1983 med Naturvårdsverket och AB Svenska Returpack som huvudmän. Stiftelsen fick vid denna tid ett halvt öre för varje returburk läsk och öl. Pengarna användes i kampanjer mot nedskräpning. Stiftelsen fortsatte att arbeta för minskad nedskräpning och ökad återvinning genom kampanjer, information och utbildning. Några av kampanjerna under 1980- och 90-talen var "Ren vägren", "Rena strändernas år" och "Ren stad". Under 2000-talet startade bland annat kampanjerna "Ett skräp om dagen" och "Skrotbilskampanjen". Nedskräpningen fortsätter att vara en kärnfråga för Håll Sverige Rent, som varje vår utlyser nationella skräpplockardagar.

Nedskräpningen ökar

SIFO-undersökningar visar att nedskräpningen ökat sedan 1980-talet. Anledningen kan vara, att i jämförelse med andra miljöproblem känns nedskräpningen inte lika viktig. Den ökade individualismen i samhället kan också spela roll, man känner kanske inte samma kollektiva ansvar för närmiljön som tidigare. Undersökningar visar att den "typiska nedskräparen" återfinns i gruppen män 15-29 år. Den vanligaste typen av skräp är cigarettfimpar, snus, tuggummi och godispapper. Män slänger mer snus än kvinnor och kvinnor slänger mer tuggummi än män. Cigarettfimpar slängs i lika stor utsträckning av båda könen. Nästan hälften av allt skräp i stadsmiljöer är tobaksrelaterade produkter.

"Sluta skräpa ner"!

Lagen säger att "ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till". Straffet är böter och i grövre fall fängelse, men det är inte ofta som sådana brott anmäls. Det finns idag politiker som tycker att lagen mot nedskräpning ska skärpas till och föreslår att till exempel parkerings- och ordningsvakter ska få rätt att bötfälla människor som skräpar ner.

Inte bara politiker reagerar mot nedskräpningen! "Sluta skräpa ner" är rubriken på en insändare i en av våra dagstidningar den 7 maj 2010. Det är barn och pedagoger på en förskola i Jokkmokk som tröttnat på nedskräpningen. Insändaren avslutas med uppmaningen: "Plocka upp skräpet efter er! Hur svårt kan det vara? Sluta med att skräpa ned och ha sönder flaskor! Tänk vad trevligt det skulle vara med ett samhälle fritt från skräp! Tänk även på djuren! Håll naturen ren!"

Skräppåse, foto Göran Dahlin

"Håll Norrbotten rent" står det på ena sidan av en plastpåse (Nbm 17824), förvärvad till Norrbottens museum på 1980-talet. På påsens andra sida finns trafikmärken och meningen var att man skulle ta den med sig på bilturen. Istället för att kasta ut skräp genom fönstret, skulle man samla det i påsen. 

 

Anja Wrede
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerad 2010)


Fler berättelser ur samlingarna  >