• Shopping i Luleå, arkitekt Ralph Erskine Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

    Shopping i Luleå, arkitekt Ralph Erskine

  • Kommunhuset i Piteå Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

    Kommunhuset i Piteå

  • Bergströmska gården i Luleå Jenny Dahlén Vestlund © Norrbottens museum

    Bergströmska gården i Luleå

  • Pajalas kommunhus Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

    Pajalas kommunhus

  • Kukkolaforsen Jennie Sjöholm © Norrbottens museum

    Kukkolaforsen

  • Tingshuset i Pajala Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

    Tingshuset i Pajala

Bebyggelsen har mycket att berätta om samhällsutvecklingen och människors historia. Den är en viktig del av vår livsmiljö eftersom vi har ett stort behov av kontinuitet och trygghet i vår omgivning.

En bebyggelsemiljö kan alltid tillskrivas olika kulturvärden. Man brukar skilja på dokumentvärden och upplevelsevärden. Dokumentvärdet är historiska egenskaper som kan kopplas till arkitektur, teknik, sociala villkor och förändringar, eller till någon person.

Upplevelsevärdet är estetiskt och socialt engagerande egenskaper, till exempel genom arkitektoniskt eller konstnärligt uttryck, eller på så sätt att en miljö kan fungera som symbol och ha betydelse för människans identitet.

K-märkt?

K-märkt är ett samlingsbegrepp som ofta används för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Ordet kommer från användningen i äldre stads- och byggnadsplaner där kulturhistoriskt viktiga byggnader pekades ut och skyddades med ett "K".

Idag skyddas sådana byggnader med ett andra bokstäver i detaljplan, främst med "q". Ofta får de då inte rivas eller förvanskas, alltså förändras på ett sådant sätt att det kulturhistoriska värdet minskar. Men ordet K-märkning används fortfarande i dagligt tal. Att en byggnad sägs vara K-märkt betyder tyvärr inte att den automatiskt är skyddad enligt lag. Men att den anses vara värdefull i allmänhetens ögon och bör skyddas.  

Lagstiftning

Byggnader och miljöer som har ett kulturvärde kan skyddas på olika sätt. Om ni vill veta vilka regler som gäller för just ert hus, ta kontakt med stadsbyggnadskontoret i kommun.

Kulturminneslagen

Enligt Kulturminneslagen har kyrkor (byggda före 1940) och byggnadsminnen särskilt skydd. Länsstyrelsen kan förklara en byggnad som byggnadsminne. Vem som helst kan föreslå att en byggnad skall skyddas.

Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen ger kommuner möjlighet att skydda byggnader och miljöer, främst genom q-märkning och områdesbestämmelser. Miljöer kan också pekas ut i olika kulturmiljöprogram, som särskilt värdefulla och därmed bevarandevärda.

Miljöbalken

Hela områden som innehåller så ovanliga kulturvärden att de är viktiga för hela landet eller länet kan utpekas som riksintressen eller kulturreservat enligt Miljöbalken. I Norrbotten finns idag två kulturreservat, Hanhinvittiko fäbod i Övertorneå kommun och byn Gallejaur i Arvidsjaurs kommun.

Varsamhet

Det är inte bara gamla hus som har kvalitéer och estetiska värden. Oavsett om det handlar om en norrbottensgård från 1700-talet, en funkisvilla från 1940-talet eller en ett miljonprogramsområde  bör man utgå från husets egna villkor när man ska renovera eller bygga om. Vissa renoveringar kan medföra drastiska förändringar av byggnadens exteriör och arkitektur.

Det brukar krävas en 100-års period för att en byggnad ska uppfattas som kulturhistoriskt värdefull. Ta en tidstypisk tegelvilla från 1960-talet som exempel. Byggnaden isoleras utvändigt och kläs in med träpanel. Tvåglasfönstren i två lufter ersätts med nytillverkade treglasfönster i en luft, fönstren hamnar som djupa ögon i fasaden.

Efter en sådan förändring har huset ofta tappat sin harmoni och arkitektens tanke när hon eller han ritade byggnaden är som bortblåst. Detta scenario skulle inte få många att höja på ögonbrynen – idag. Däremot kommer man troligtvis om 50 år tycka att det var förfärligt. Problemet är att många kan tycka att hus från 1800-talet är bevarandevärda men inte kan se värdet i att den söta 1950-tals villan inte renoveras sönder. Inte förrän det är försent... 


Rapport K-märkt? (pdf 8726 Kb)

Kontakta byggnadsantikvarierna