Järnvägsområdet, Kiruna
Vy över gamla stationsområdet i Kiruna.
Staty över rallare.
Gamla stationshuset i Kiruna.
Klockan på gamla stationshuset i Kiruna.
Fyra Vindars Hotell vid gamla järnvägsstationen.
När Kiruna etablerades kring förra sekelskiftet utgjordes samhället av tre olika områden: Bolagsområdet, den så kallade Stadsplanen, samt Järnvägsområdet. Olika aktörer styrde utvecklingen inom respektive område.
Bebyggelsen lokaliserades till lågfjället Haukivaara, som hade ett relativt gynnsamt lokalklimat och låg strategiskt mellan de båda gruvbergen Luossavaara och Kiirunavaara. Dåtidens kommunikationsmedel förutsatte att bostäderna låg nära arbetsplatsen.
Kiruna fick stadsrättigheter 1948, varpå Bolagsområdet, Stadsplanen och Järnvägsområdet blev en enda administrativ enhet. Det var också under 1940-talet som Kirunas bebyggelse började expandera utanför dessa ursprungliga områden. På 1940-talet etablerades Jägarskolan. På 1950-talet behövs fler bostadsområden, och då planlades Luossavaaraområdet och Triangeln. På 1960-talet fortsatte expansionen med bland annat Lombolo, Sandstensberget och Terrassen.
SJ:s bebyggelse
SJ, precis som gruvbolaget, var tvunget att engagera sig i uppbyggnaden av samhället för att möjliggöra etableringen av malmbanan. Järnvägsområdet sträcker sig längs med järnvägen och är uppdelad i två delar. Dels finns bebyggelse nära centrum, i anslutning till järnvägsstationen. Dels finns bebyggelse i nordvästa Kiruna, i Lokstallsområdet.
Järnvägsområdet i Kiruna är utgör Sveriges största, sammanhängande område med SJ-bebyggelse. Förutom bostäder för arbetare och tjänstemän, byggdes järnvägsstation, järnvägshotell, verkstäder med mera. Järnvägsparken, som ligger i anslutning till järnvägsområdet, anlades på 1910-talet och är tidstypisk. Den ansluter till romantikens engelska parkideal med slingrande gångar. En anledning till att grönområden anlades mellan järnvägen och bebyggelsen var brandsäkerhetsskäl.
Lästips:
- Ahnlund, Mats & Brunnström, Lasse, "Bolagssamhällen i Norden – från brukstid till nutid", Bebyggelsehistorisk tidskrift, 1993 (Nr 25), s. 49-80
- "Bevarandeplan Kiruna C". Byggnadsnämnden 1984. Antaget av kommunfullmäktige 1984-09-10, § 210
- Brummer, Hans Henrik (red.), "Kiruna: staden som konstverk", [Waldemarsudde], [Stockholm], 1993
- Brunnström, Lasse, "Kiruna – ett samhällsbygge i sekelskiftets Sverige", Förf., Diss. Umeå : Univ., 1981[Umeå], 1980-1981
- "Kiruna: 100-årsboken", Kiruna kommun, Kiruna, 2000
- "Kulturmiljöanalys Kiruna etapp 1", Kiruna kommun, 2008
- Sjöholm, Jennie, "Vad är Kiruna värt? Kiruna – en kulturvärderingsanalys", Norrbottens museum, dnr 629-2006, Luleå, 2008
Tillbaka till kulturhistoriska byggnader i Kiruna >
Tillbaka till flera kulturhistoriska byggnader i Norrbotten >