• Hjalmar Lundhbomsgården i Kiruna Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

    Hjalmar Lundhbomsgården i Kiruna

  • Hjalmar Lundhbomsgården i Kiruna Clara Nyström © Norrbottens museum

    Hjalmar Lundhbomsgården i Kiruna

  • Hjalmar Lundhbomsgården i Kiruna Clara Nyström © Norrbottens museum

    Hjalmar Lundhbomsgården i Kiruna

  • Interiör i Hjalmar Lundhbomsgården i Kiruna Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

    Interiör i Hjalmar Lundhbomsgården i Kiruna

  • Interiör i Hjalmar Lundhbomsgården i Kiruna Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

    Interiör i Hjalmar Lundhbomsgården i Kiruna

  • Jordkällare Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

    Jordkällare

  • Järnspisfot i Hjalmar Lundhboms kontor daterat 1904 Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

    Järnspisfot i Hjalmar Lundhboms kontor

Hjalmar Lundbohm var LKAB:s förste disponent, och drivande i uppbyggnaden av Kiruna. Lundbohm hade ett stort kontaktnät, med bland annat arkitekter och konstnärer, och detta kom att prägla Kiruna. Hjalmar Lundbohmsgården var en viktig byggnad i Kiruna i över 100 år.

Hjalmar Lundbohm vistades inte permanent i Kiruna, istället blev det makarna Lundgren som representerade LKAB lokalt, och därmed hade ett stort inflytande på samhällets utveckling. Studiekamraten från Chalmers, Gustaf Wickman men också kontakten med ingenjör Bengt Lundgren blev viktig för etableringen av Kiruna. Lundgren ansvarade för bolagets byggnadsverksamhet, men var också ordförande i municipalstyrelsen och byggnadsnämnden.

Hjalmar Lundbohmsgaarden Foto Jenny SjoeholmHjalmar Lundbohmsgården, med beteckningen B 2, utgjordes ursprungligen av ett pörte och uppfördes 1895. Den användes då av ingenjörer och förmän. Den har sedan byggts ut i två omgångar, första gången år 1900 i samband med att byggnaden blev disponentbostad. Den så kallade kavaljersflygeln byggdes 1909.

Arkitekt Gustaf Wickman (1858-1916) var involverad i den första utbyggnaden. Kavaljersflygen gestaltades av konstnären Christian Eriksson och arkitekten Elis Benckert.