Släktforska i föreningsarkiv

Vad brann dina släktingar för? Vilka frågor var viktiga för dem i sin samtid? Svaren kan ni finna hos Norrbottens Föreningsarkiv.

Vad finns var? 

När man börjar släktforska söker man oftast namn, födelse-, vigsel- och dödsuppgifter på sina släktingar. Dessa uppgifter finner man i kyrkobokföringen, som inte finns hos oss. För att finna denna typ av handlingar vänder man sig med fördel till närmaste Släktforskningsförening eller Landsarkiv.

Med tiden kan dock intresse väckas för att få veta mer om personerna bakom alla namn och siffror. Hur såg deras liv ut dagligdags? Vad tänkte dem på, vilka frågor brann dem för? Då kan man vända sig till närmaste föreningsarkiv, de finns utspridda över hela landet.

Den som har släktingar som levde och verkade i Norrbottens län är välkommen att vända sig till Norrbottens Föreningsarkiv för att få veta mer.

Hur söker man?

Det finns två olika ingångar till släktforskning i föreningsarkiv. I bästa fall vet man att sin släkting varit medlem i en specifik förening eller eventuellt varit särskilt intresserad av ett visst ämne/haft ett särskilt yrke, exempelvis yrket mejerska. I annat fall kanske man inte har någon sådan kunskap att utgå ifrån.

Vid det första alternativet vänder man sig såklart med en direkt fråga till oss, exempelvis om vi har några arkiv efter mejeriföreningar. Man kan också gå in i de arkivlistor som finns hos arkivet. I dem finns namn på de arkiv som finns hos oss, indelade efter kommun. Många föreningsarkiv har liknande arkivregister.

Vid det andra alternativet är det bästa att utgå ifrån den ort din släkting levde i. Det vill säga om din släkting levde i byn Kallax, som ingår i Luleå kommun, gå då in i föreningsarkivets arkivregister för att finna hur många föreningsarkiv som finns från Kallax by. Så har du en startpunkt att utgå ifrån. Det går att hitta mycket mer information än man tror!

Protokollsbok medlemsmatrikel ordförandeklubba 1850-tal och 1920-tal, foto Kjell Öberg

Vilka arkivhandlingar är särskilt viktiga för släktorskning i föreningsarkiv?

I prioriteringsordning:

  1. Medlemsregister
  2. Protokoll
  3. Historik
  4. Brev
  5. Fotografier

Vilka typer av föreningsarkiv kan ge mest information för släktforskare?

foto Kjell Öberg (2)

I prioriteringsordning (med förbehåll för vilka intressen släktingen innehade):

  1. Samfällighetsföreningar, byakistor
  2. Person-, gård- och släktarkiv
  3. Stöd- och hjälpföreningar*
  4. Hushållningssällskap
  5. Mejeri-, avels- och tjurföreningar
  6. Elektricitets- och dikningsföreningar/företag
  7. Nykterhets- och religiösa* föreningar
  8. Fackliga och politiska föreningar
  9. Idrotts- och intresseföreningar

Anmärkningar

I vissa stödföreningar finns exempelvis arkivhandlingar efter barnhem och liknande institutioner som bedrivits utanför statens verksamhet. Dessa är oftast belagda av sekretess enligt svensk lag. Det är för övrigt de verksamma föreningarna som äger sitt material och har sålunda rätt att neka tillträde till sina handlingar.

De religiösa föreningarna kunde ingå i statskyrkan, men också stå utanför som egna fristående frikyrkor. Dessa kunde då hålla sig med egna dop- och vigselböcker som då återfinns i föreningsarkiven.

Man ska också komma ihåg att det är föreningarna själva som väljer vilka föreningshandlingar de vill lämna in, om de vill lämna in några överhuvudtaget. Det finns ingen lag, som för de statliga arkiven, att deras handlingar måste bevaras hos föreningsarkiven ute i landet.

Föreningarna måste dock bevara sina verifikat och bokslut i sju år från det att de upprättats. Många föreningsarkiv i landet tar också ut en avgift för att förvara och sortera inlämnade föreningshandlingar. Sålunda finns det ingen garanti att alla föreningars arkiv har lämnats in, ej heller att allt deras material lämnats in!

I Norrbottens Föreningsarkiv förvaras drygt 3 000 olika föreningsarkiv, som främst innehåller handlingar från 1800-talets mitt och framåt. En del arkiv består av endast ett papper, medan andra tar upp flera hyllmeter.

Tips på arkiv för släktforskare vid Norrbottens Föreningsarkiv

Årbyns samfällighetsförening

Arkivet är finförtecknat, vilket innebär att det går att söka på personnamn och platser i vårt arkivregister. Handlingarna har genom århundraden samlats ihop av byamännen och sparats i en byakista. De består av främst lagfarts- och laga skiftes handlingar som har att göra med byns gemensamma jord, fiske och skogsmarker. De sträcker sig mellan åren 1735-2007. Årbyn är ett annat namn för Orrbyn som tidigare låg i Råneå socken. Idag tillhör byn Luleå kommun.

Bergströms privatarkiv, Södra Sunderbyn

Syskonen Uno och Linnea Bergström levde som jordbrukare på sin ärvegård i Södra Sunderbyn hela livet. De sparade mycket av gårdens släkthandlingar och sina egna papper. Exempelvis finns en fantastiskt fin brevsamling som är ordnad efter mottagare, men det finns även mjölkleveranskvitton och familjealmanackor. Handlingarna spänner över åren 1803-1984.

Centralstyrelsen för stiftelsen Norrbottens läns arbetsstugor

Genom två projekt som pågått de senaste åren har arkivet från arbetsstugustiftelsen finförtecknats, både vad gäller själva pappersdokumenten men även det fantastiska bildarkiv som stiftelsen bevarat. I och med finförteckningen kan vi nu söka på personnamn bland alla brev och handlingar som kommit in och uppkommit i stiftelsens dagliga verksamhet från sekelskiftet 1900 och framåt.

Arbetsstugustiftelsen tillkom nödåret 1902 för att underlätta för länets nödställda barn att få gå i skola. Skolorna bedrevs i internatform fram till 1954. Idag består verksamheten bland annat av stipendieutdelning till barn som vill förkovra sig och som kommer från de kommuner där arbetsstugor tidigare funnits.

Norrbottens läns hushållningssällskap

Efter kungligt påbud bildades hushållningssällskap runt om i landet. I Norrbotten tillkom ett hushållningssällskap år 1813. Sällskapet verkar än idag för att utbilda och inspirera människor inom olika näringar såsom jordbruk, slöjd, fiske och skogsbruk. Arkivet från Norrbottens läns hushållningssällskap innehåller handlingar från 1813 och fram till 1960-talet. Yngre handlingar förvaras hos hushållningssällskapet i Luleå. En stor del av arkivet består av sällskapets protokoll, brev, årsberättelser och ekonomihandlingar.

En ännu större del utgörs av de ämnesordnade handlingarna som är intressanta inte minst för släktforskare då de innehåller en hel del personanknytna dokument som rör exempelvis fiske, slöjd och inte minst jordbruksfrågor.

Det mesta är dock ämnesordnat, men vi arbetar med att registrera namn och ortsangivelser så att de blir sökbara i vårt arkivregister. Dessa ämnesområden har vi i dagsläget (sept 2013) finförtecknat: kronotorp, mönsterjordbruk, hästavel, mejeri, lantbruksutställning Luleå, premiering av mindre jordbruk, belöningar och priser, lantbruksundervisning; från år 1850-2001.

Rosviks mejeriförening

Mejeriet i Rosvik bildades 1903 av ett antal delägare hämtade bland byns hemmansägare. Dessa deltog i verksamheten genom sina dagsverken. Personal kunde också anställas utifrån, bland annat skolade mejerister och mejerskor. Liggare för personalens löner och inköp, liksom övriga konsumenter finns bevarade i form av avräkningsböcker. Handlingarna sträcker sig från 1903-1937.

Norrbottens elektricitetsförening

Arkivet innehåller bland annat ljusabonnentförteckningar från 1940-talet från hela länet. Äldre handlingar rörande utredningar och korrespondens finns också, då främst från 1920-talet.

Piteå stad och lands nykterhetsförening

Föreningens verksamhet varade mellan 1843-1859 och verkade för att beivra nykterheten bland sina medlemmar. Medlemsförteckningen från samma år är det äldsta kända dokumentet som tillhört en folkrörelsesammanslutning i Norrbotten. I förteckningen finns namn på över 1000 medlemmar från Piteåtrakten. 

Malmbergets metodistförsamling

Metodistkyrkan i Sverige hämtar sina rötter från en social och andlig väckelserörelse i England på mitten av 1700-talet. Den är en frikyrka och står sålunda utanför Svenska kyrkan. Metodistförsamlingen i Malmberget bildades 1898 och upplöstes på 1960-talet. I dess arkiv finns bland annat en dopbok från 1898-1953 där namnen nedtecknades på barn som föddes inom församlingen.

Svenska Gruvindustriarbetareförbundets avd 12

Den 20 maj år 1900 hölls ett förberedande möte med gruvarbetare och järnvägare. Järnvägsarbetaren L J Jansson var initiativtagare till mötet. Avsikten var att få till stånd en ändring i det rådande så kallade trucksystemet, främst järnvägens provianteringsmonopol. Vid ett möte 10 juni 1900 bildades formellt Luossavaara-Kiirunavaara Arbetareförbund.

Till ordförande valdes Oscar Lindell, sekr K-G Holmström och till kassör L J Jansson.1 april 1901 anslöts föreningen till Sv Gruf- och Bruksarbetareförbundet. 1 januari 1903 anslöt sig organisationen till det 1902 bildade Sv Gruvarbetareförbundet. 1 januari 1932 uteslöts avdelningen ur förbundet på grund av att den gett anslag till Norrskensflamman och anslutits till Sovjetunionens vänner.

Samtidigt reorganiserade den Socialdemokratiska minoriteten en ny avdelning vars första möte hölls 21 januari 1932. 1935 upplöstes den uteslutna avdelningen. Under 2000-talet ombildades avdelningen till att ingå som en klubb i IF Metall Malmfälten.

I arkivet förvaras handlingar från 1895-2008. Handlingarna består bland annat av medlemsförteckningar från år 1900 och framåt, korrespondens och pensionshandlingar.

Jokkmokks skidklubb

Skidklubben bildades under namnet Jokkmokks skidlöpareförening år 1893, som en av de äldsta föreningarna i sitt slag i Sverige. Impulserna till föreningen hade Jokkmokksborna fått från det berömda Nordenskiöldsloppet den 3 april 1884. Loppet anordnades på Lilla Lule älvs sjösystem på sträckan Purkijaur-Kvikkjokk-Purkijaur, sammanlagt 220 kilometer, vilka avverkades på 21 timmar och 22 minuter av segraren Lars Tuorda. Föreningen är verksam än idag. I arkivet finns handlingar från åren 1898-1974, och består bland annat av resultatlistor och medlemsförteckningar.

Pitebygdens forskarförening

Föreningen  verkar för att väcka intresse för släktforskning i främst pitebygden. Genom åren har många viktiga projekt för släkt- och hembygdsforskningen i länet genomförts inom dess ramar. Resultatet av en del av dessa projekt har lämnats in i original till Norrbottens Föreningsarkiv, bland annat den omfångsrika samlingen fotoalbum som skänkts och köpts in till projektet Piteporträtt. Originalen av renskrifter av husförhörslängder, födelse-, vigsel- och dödböcker finns också här.