Kaffeförpackningar

I Sverige är kaffe något av en nationaldryck och svensken dricker i genomsnitt tre koppar kaffe om dagen.

Föremål med anknytning till svenskarnas favoritdryck kaffet är många. I Norrbottens museums samlingar finns ett flertal förpackningar och burkar som en gång har innehållit hela kaffebönor eller kaffe i malen form

Förpackningar

Kaffeförpackningarnas främsta uppgift är att skydda kaffet från syre, men också att exponera produkten. Eftersom de tidigaste förpackningarna inte var lufttäta, såldes kaffet i hela bönor. Från början av 1900-talet finns rikt dekorerade plåtburkar. Kaffet förpackades även i så kallade kanisterpåsar och så småningom i enklare kartonger.

Efter andra världskriget introduceras vakuumburken och kaffet börjar malas industriellt. Förpackningar med tegelstensliknande form utvecklas under 1970-talet.

 Bilden ovan visar fyra kaffeförpackningar ur museets samlingar:

  • en avlång kaffeburk "SOLO-KAFFE" från Luleå stad (Nbm 16216)
  • en påse med "LIBERIAKAFFE" från Dahlströms Diversehandel i Svartlå, Edefors socken (Nbm 11978)
  • en rund kaffeburk, "EH extra" från Harads, Edefors socken (Nbm 10530)
  • en rund kaffeburk, "Martin Olssons Lyxkaffe", "Högvacuumpackat", ett nyförvärv från Luleå stad

Nationaldryck

På 1800-talet blev kaffet något av en nationaldryck i Sverige. Allmänt anses kaffeträdet ha sitt ursprung i Etiopien. Därifrån spreds det vidare till arabiska halvön. Kaffet var en sällsynt vara och betraktades som en religiös dryck, men ansågs även innehålla medicinska egenskaper. Från början var det bären och bladen som kokades.

På 1200-talet började man rosta bönorna och de blev till den dryck som vi idag kallar kaffe. Via araberna nådde kaffet Europa och Sverige på 1600-talet.

Coffée är då godt

  • för dem, som finna sig illa disponerade efter starcka drycker dagen för-ut intagne.
  • för dem, som äro däste af en en stark middags måltid.
  • för dem, som hafva god föda, men intet arbete, hwar-af de äljest blifwa tunga i kroppen; ty det giör en munter, och en sömnig hierna wakande.
  • för dem, som plågas av migraine eller wärk i halfwa hufwudet, hwilken på vissa tider igenkommer.
  • för dem som plågas av matskar.
  • för fruentimmer, som intet hafwa sin ordinarie räkning.
  • för dem som äro för mycket feta och corpulente, och åstunda blifwa magre.
  • uti et slags colique, som kalla cardialgie, eller Dal-karlarnes Bälu, är et par tassar coffée utan sådker hastigt druckne offta et promt medicament.

 Ur Carl von Linné: Anmärkningar om coffée (1747 års almanacka). 

Från att ha varit en dryck för de högre stånden blev kaffet ett alltmer spritt njutningsmedel bland landets befolkning under 1800-talet. Skandinavien har idag världens högsta konsumtion av kaffe och i Sverige dricker vi i genomsnitt cirka tre koppar per dag.

 

Anja Wrede
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerad 2007)


Fler berättelser ur samlingarna  >