Norrbottens föreningshistoria

Nykterhetsrörelsen

De första nykterhetsföreningarna var av måttlighetskaraktär, och medlemmarna förband sig att avstå från de starkaste rusdryckerna. Den äldsta uppgiften om ett sådant sällskap härrör från Svartbyn 1831.

Den första föreningen bildades vid Selets bruk 1834. Smed- eller premiebrännvin delades ut till dem som arbetade bra vid järnbruken. Därför blev exempelvis Rånebygden ett starkt fäste för nykterhetsrörelsen. Rörelsen spreds på 1840-talet till kusten. När husbehovsbränningen förbjöds 1855, och väckelserörelsen fick fäste, började dessa måttlighetsföreningar läggas ned.

IOGT-rörelsen kom från USA till Sverige och på 1880-talet kom den till länet. Norrbottens första IOGT-loge tillkom i Piteå vid nyåret 1882/1883 och kallades nr 305 Välviljan. Loger bildades därefter längs kusten och malmbanan under 1890-talet. I Lappmarken förelåg ett spritförbud. Det medförde en omfattande langning och lönnbränning, vilket resulterade i många så kallade ölkrig.

Förutom IOGT-rörelsen, fanns en mer religiöst präglad nykterhetsrörelse – Blåbandsrörelsen. Det fanns också en politiskt anknuten nykterhetsrörelse, kallad Nykterhetsorganisationen Verdandi (NOV), samt Nationgodtemplarorden (NGTO) och Templarorden (TO) som också verkade för nykterhetens befrämjande i länet.

Väckelserörelsen

Väckelserörelsen inleddes med det såkallade nyläseriet i Pitebygden vid 1800-talets början som en reaktion mot den nya kyrkohandboken, katekesen och psalmboken. Därifrån härstammar separatismen – en rörelse som separerade från kyrkan för att genomföra egna dop, vigslar och begravningar. 1860 delades rörelsen i bodellister (efter handlanden Johan Bodell i Luleå) och riströmare (efter bonden Johan Riström i Persön).

Laestadianismen

Laestadianismen är en annan väckelserörelse. Den uppstod 1845 i Karesuando genom kyrkoherden Lars Levi Laestadius. Rörelsen arbetade mot synd i alla former och hade sin utbredning i norra och östra delarna av Norrbottens län. Runt sekelskiftet 1900 delades rörelsen i en östlig och en västlig gren.

Fler organisationer kommer till

Efter 1800-talets mitt skapades fler organisationer inom väckelserörelsens ramar. Evangeliska Fosterlandsrörelsen (EFS) leddes av C. O. Rosenius på 1850-talet och dess första missionsförsamlingar i länet bildades längs kusten på 1870- och 1880-talen. Det var en inomkyrklig rörelse. En rent frikyrklig väckelse, baptismen, spreds i kustbygden på 1860-talet. Den första baptistförsamlingen bildades 1859 i Gammelstad.

I korthet redogörs för andra tidiga väckelserörelser i Norrbottens län: Missionsförbundets första församlingar bildades på 1880-talet i Kalix, Boden och Luleå. Frälsningsarméns kårer startade i Luleå 1889, Piteå 1890, Boden 1892. Metodistkyrkan fick sitt starkaste fäste i Malmberget där en församling bildades 1898. Pingströrelsen spreds från Luleåområdet på 1910-talet. Mormonkyrkan organiserade sig i Luleå strax efter sekelskiftet 1900. Jehovas Vittnen organiserade sig i Luleå strax efter sekelskiftet 1900.

Arbetarrörelsen

Den internationella arbetarrörelsen började spridas på 1880-talet och härstammade ur två ideologier, socialismen och anarkismen. Arbetarna slöt sig samman för att utverka bättre arbetsförhållanden för sig själva och varandra. Den socialistiska rörelsen kom till Sverige via Danmark, förmedlad av August Palm. Hans efterträdare var den svenska socialdemokratins stora ledare Hjalmar Branting. Arbetarrörelsen representerades av tre stora förenade grundidéer: den fackliga, den politiska och den ekonomiska rörelsen.

Föreningar i länet

Till Norrbotten kom arbetarrörelsen relativt sent, och spreds längs malmbanan med rallare söderifrån under 1890-talet. Den första föreningen i länet var Malmbergets Arbetareförening som grundades i en bastu 4 januari 1895. Nästföljande år anslöts föreningen till det socialdemokratiska partiet.

Så småningom ombildades föreningen till Svenska Gruvindustriarbetareförbundets avd 4. Dess systerorganisation, Svenska Gruvindustriarbetareförbundets avd 12 i Kiruna, bildades 1903. Samma år bildades Kiruna socialdemokratiska arbetarekommun. I Malmberget bildades en socialdemokratisk arbetarekommun redan 1898.

Fackföreningar

I Luleå var typograferna först ut med en fackförening 1892. Grunden till Luleå socialdemokratiska arbetarekommun tillkom 1897 i och med bildandet av Luleå arbetareförbund. I Luleå fanns även en liberal arbetareförening åren 1874-1893. I Boden var det fästningsbyggnationerna som drog till sig folk med facklig erfarenhet, och 1901-1902 bildades därför fackliga sammanslutningar av bland andra grovarbetare, metallarbetare och träarbetare. Bodens socialdemokratiska arbetarekommun bildades 1901.

1902 bildade sågverksabetare längs kusten fackliga avdelningar i Karlsborg och Båtskärsnäs, dit arbetare från Sundsvallstrakten anlänt med fackliga och politiska erfarenheter. Socialdemokratiska arbetarekommuner bildades därefter 1905-1906 i Karlsborg, Båtskärsnäs och Seskarö. I Piteå tillkom fackföreningar för sågverksarbetarna lite senare, 1906-1907, i Storfors och Munksund.

Vad hände efter storstrejken 1909?

Storstrejken 1909 innebar för Norrbottens del att nästan allt arbete vid de större arbetsplatserna i länet lades ner. Cirka 8 000 arbetare berördes av konflikten. Malmfälten drabbades speciellt av strejken. Många arbetare avskedades och svartlistades och tvingades emigrera till Nordamerika eller Brasilien. Gruvarbetarna bildade till och med en särskild emigrationsförening i Kiruna. Under åren 1910-1911 utvandrade cirka 1 000 personer från Kiruna.

Storstrejken innebar också att det växte fram en viss opposition mot det socialdemokratiska partiet och LO- ledningen, och därför spreds syndikalismen i länet. Kiruna ungsocialistiska klubb bildade 1910 länets första lokala samorganisation i Kiruna (LS). Därefter spred sig syndikalismen via Malmberget söderut mot kusten. På 1920-talet hade det sin storhetstid, när man organiserade skogsarbetarena i inlandet.

Så småningom övertogs den fackliga verksamheten av Skogs- och flottningsarbetareförbundet. I Tornedalen skedde det fackliga och politiska genombrottet först under slutet av 1920-talet och början av 1930-talet. Främst rörde det sig om skogsarbetare som bildade avdelningar och arbetarekommuner.

Socialdemokraterna splittras

Norrbottens socialdemokratiska partidistrikt bildades 1905. Det vann snabbt terräng och vid valet 1914 tog partiet 53,7 % av rösterna i länet. Framgången var störst i Malmfälten. Partisplittringen 1917 blev dock ett dråpslag för länets socialdemokrater. Hela distriktet övergick till Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti och endast ett fåtal arbetarekommuner stannade kvar i det gamla partiet.

Tidningen Norrskensflamman övergick till det nya partiet, vilket resulterade i att det gamla partiets anhängare i december 1918 började ge ut sin egen tidning – Norrländska Socialdemokraten. 1921 anslöt sig majoriteten av vänstersocialisterna till Komintern (Kommunistiska Internationalen), medan minoriteten fortsatte till 1923 då den återgick till socialdemokratin. Vid valet 1924 passerade socialdemokraterna kommunisterna trots att kommunisterna hade fler medlemmar än socialdemokraterna.

Idrottsrörelsen

Exempel på idrottsgrenars begynnelsetider i länet:

• Bandy: 1915
• Basket: slutet på 1940-talet
• Bordtennis: 1940-talets början
• Bilsport: första tävligen 1958 i Kiruna
• Boxning: omkring 1920
• Bowling: 1960
• Brottning: 1915-1920
• Bågskytte: 1948 i Boden
• Cykel: 1921
• Curling: 1962 i Boden

• Fotboll: började spelas av engelsmännen på malmbanebygget på 1880-talet. Seriefotboll 1917
• Friidrott: strax före sekelskiftet 1900
• Fäktning: bedrevs vid sekelskiftet 1900 vid de militära förbanden och läroverken
• Golf: 1950-talet
• Gymnastik: 1920-talet
• Handboll: 1930-talet
• Ishockey: mitten av 1930-talet
• Kanot: 1935 i Luleå
• Konståkning: 1940-talet
• Orientering: militär orientering påbörjades under 1920-talet

• Segling: 1884 i Luleå. Kappseglingens genombrott ägde rum under 1920- och 1930-talen
• Simning: 1910-talet
• Skidor: 1884 hölls landets första skidtävling mellan Purkijaur och Kvikkjokk
• Tidiga centrum var Arjeplog, Arvidsjaur och Jokkmokk
• Skolidrott: organiserades på allvar 1935
• Skridskor: den första tävlingen hölls 1905 i Piteå
• Tennis: till Luleå 1909, Boden 1917 och därefter spridning i länet
• Tyngdlyftning: omkring sekelskiftet 1900
• Varpa: 1950-talet

---

Källa: Faktabladet "Folkrörelsernas utveckling i Norrbotten" av Staffan Johansson och Norrbottens museum 1986.