• Nederluleå kyrka i Gammelstad Daryoush Tahmasebi © Norrbottens museum

    Nederluleå kyrka i Gammelstad

I Sverige finns för närvarande 14 världsarv. Norrbotten har tre miljöer som är upptagna på Unescos världsarvslista − Gammelstads kyrkstad, Laponia och Struves meridianbåge.

Miljöer som finns på Unescos världsarvslista skyddas genom världsarvskonventionen, som ska skydda de mest värdefulla kultur- och naturmiljöer som finns internationellt sett. Mer information om världsarven finns hos Riksantikvarieämbetet och UNESCO World Heritage Centre.

Gammelstads kyrkstad

Världsarv sedan 1996.

Motiveringen till beslutet om värlsarv är att "Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien.

Den illustrerar på ett utomordentligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i en svår naturmiljö".

Laponia

Världsarv sedan 1996, detta genom både dess naturvärden och dess kulturvärden.

Motiveringen till beslutet om världsarv är att "Området är ett framstående exempel på hur jorden har utvecklats framför allt geologiskt, och hur ekologiska och biologiska förändringar sker idag. Här finns enastående naturfenomen med exceptionell naturskönhet liksom betydelsefulla naturliga lokaler för att skydda den biologiska mångfalden.

Området, som allt sedan förhistorisk tid varit befolkat av samerna, är ett av de bäst bevarade exemplen på nomadområdet i norra Skandinavien. Det innehåller bosättningar och betesmarker för stora renhjordar, en sed som går tillbaka till ett tidigt stadium i människans ekonomiska och sociala utveckling."

Mer information om Laponia finns hos Laponia Lapplands världsarv.

Struves meridianbåge

Världsarv sedan 2005.

Meridianbågen består av 265 mätpunkter mellan Hammerfest i Norge och Izmail vid Svarta havet. Syftet med mätpunkterna var att bevisa att breddgraderna är kortare ju längre från ekvatorn man kommer. Detta innebär att jorden inte är helt klotrund, utan snarare oval, detta på grund av att jordens rotation påverkar polerna, så att dessa plattas till när jordens massa dras mot ekvatorn.

Världsarvet är ett tekniskt-vetenskapligt kulturarv, och omfattar 34 av mätpunkterna. De är utmärkta genom borrade hål, stenkummel, järnkors eller obelisker.

Mätpunkter i Norrbotten

I Sverige finns fyra av mätpunkterna. De är belägna på bergen Tynnyrilaki, Jupukka, Pullinki och Perävaara som ligger i Haparanda, Kiruna, Pajala respektive Övertorneå kommuner. Mer information om Struves meridianbåge finns hos finska Lantmäteriverket

Jordens form

I 1700-talets Europa tvistade vetenskapsmännen och filosoferna om jordens form - var den platt eller spetsig vid polerna?

Historien om citron- och apelsinteorin

Den engelske vetenskapsmannen Isaac Newton lade 1687 fram teorin om att jorden, på grund av tyngdkraften, var en aning avplattad mot polerna och bullade ut något vid ekvatorn. Ungefär som en apelsin. I Frankrike hade däremot filosofen och vetenskapsmannen Descartes en teori om att jordens rotation gjorde att dess form snarare var spetsig vid polerna. Som en citron. De franska astronomerna Cassini, far och son, trodde att Descartes hade rätt. Deras mätningar på meridiangraderna visade det.

Dessa resultat kritiserades hårt av Newtons anhängare och det bestämdes att mätningarna måste göras noggrannare. År 1735 avseglade en fransk gradmätningsexpedition till Peru. Kort efteråt begav sig en grupp newtonianer åt motsatt håll. Matematikern Pierre-Louis de Maupertuis hade lyckats få statsanslag till en expedition till de nordliga breddgraderna. Maupertuis trodde att mätningarna bäst kunde genomföras vid polcirkeln. I Paris träffade han astronomiprofessorn Anders Celsius. Celsius rekommenderade trakten kring Torneå som en lämplig plats för Maupertuis mätningar."