• Irene Kemis lada i Jarhois Jenny Dahlén Vestlund © Norrbottens museum

    Irene Kemis lada i Jarhois

  • Intill Irene Kemis lada i Jarhois ligger landskapet öppet Jenny Dahlén Vestlund © Norrbottens museum

    Intill Irene Kemis lada i Jarhois ligger landskapet öppet

Jordbruk är och har varit en viktig del av vårt samhälle. Det har satt sina spår i landskapet och har stor betydelse för naturvärden och kulturvärden.

I Norrbotten präglas odlingslandskapet bland annat av älvdalar. Man kan se skillnad i byggnadstradition mellan kust och inland, och i Tornedalen finns influenser österifrån. Bland odlingslandskapets karaktärsbyggnader hör ängsladorna liksom rundlogarna vid kusten. Museet har arbetat med restaureringsinsatser i ladlandskapet. Museet har även genomfört en loginventering på uppdrag av Länsstyrelsen i Norrbotten.

Ängsladan

Den norrbottniska ängsladan är ett av de mest karakteristiska dragen för det norrbottniska odlingslandskapet, och är vanligt förekommande i Norrbottens kustland. Ängsladan, och det med den förknippade landskapet, är dock starkt hotat. I dag återstår på sina håll endast cirka 15 % av de överloppsbyggnader som registrerats i samband med den ekonomiska kartans kartläggning på 1950-talet. 
 

Ladorna rustas upp

För att landskapet inte helt skall försvinna krävs samlade satsningar på att restaurera lador inom vissa utpekade miljöer. I landskap där det fortfarande finns rester kvar av de förr så vanliga landskapen.

När stockarna plockats från bygganden byggs ladan åter upp igen. De ruttnade stockarna har nu bytts ut mot nya. Stockarna är obehandlade och får med tiden samma färg som den övriga bygganden. Det gamla taket har ersatts med nytt sticktak.

Handbok i ladrestaurering

Ingemar Sjölund, Vanja Lövgren 2004, 39 s, ill, häftad.ISBN 91-631-2231-6.
Finns att köpa i museets butik.Pris 50:-

Länsstyrelsen i Norrbottens län, Norrbottens museum och Mål 1 Norra Norrland hade för avsikt att restaurera delar av kvarvarande ladlandskap i Norrbottens kustland. Målsättningen med Ladprojektet Norrbotten var att under tiden 2001-2003 restaurera minst 35 överloppsbyggnader/lador per år i områdena Avan, Gäddvik och Måttsund i Luleå kommun, samt Fagerheden, Norrfjärden, Sjulnäs, Sjulsmark och Öjebyn i Piteå kommun.

Samtliga områden har valts ut i samråd med länsstyrelsens kulturmiljöenhet och är samtliga av sektorn utpekade som områden av riksintresse för både natur- och kulturmiljövården. Projektledare var Ingemar Sjölund, Öjebyn. Projektet avslutades 2004 och sammanlagt har 231 ängslador restaurerats under projekttiden.


Logar

Loginventeringen har varit inriktad på att söka kunskap om rundlogar inom ett område, där de har funnits och fortfarande är vanligt förekommande. Utmärkande för de åttkantiga rundlogarna i området är att de flesta har brutet sadeltak, så kallat mansardtak, samt att många är timrade med en typ av slätknut, så kallad laxknut. I Infjärden har museet funnit 69 rundlogar, samt några lång- och fyrkantslogar. De inventerade logarna har mätts, fotograferats, samt inprickats på karta.

Norrbottens museum har på uppdrag av länsstyrelsen genomfört en inventering av rundlogar i Infjärden, Piteå kommun, under hösten 2005. Hur många rundlogar som finns i området, var de finns, vilka olika delar de består av, samt vilka lokala särdrag de har, har kartlagts.

För att främja byggnadsvårdande verksamhet genom att öka logägarnas intresse för sina överloppsbyggnader tog museet fram en kort, informativ skrift för skötsel och underhåll av främst rundlogar. Logägarna bjöds in till informationsmöte i varje aktuell by för att ta del av det arbete som har gjorts.