På Arkivcentrum hittar du unikt arkivmaterial från hela Norrbotten. Det äldsta dokumentet är från 1500-talet, men de flesta är från mitten av 1800-talet och framåt. Dokumenten berättar om flera generationers aktiviteter inom olika områden.
Är du intresserad av länet och vill fördjupa dig i arkiv och litteratur kan du vända dig till oss. Söker du efter en särskild handling kan vi ta fram den åt dig, så att du kan sitta i forskarsalen och studera den. Förutom att läsa arkivhandlingar kan du bläddra i tidningslägg, ta del av temautställningar, lyssna på folkmusik och intervjuer från Norrbotten, botanisera i biblioteket eller läsa böcker och tidskrifter.
Arkivcentrum Norrbotten är ett samarbete mellan Norrbottens museums arkiv och bibliotek samt Norrbottens Föreningsarkiv.
I Norrbottens museums bibliotek hittar du böcker, skrifter och tidskrifter om arkeologi, bebyggelse och byggnadsvård, etnologi, konst, lokalhistoria och annat som berör Norrbottens län och Norrbottens museums verksamhet.
Biblioteket är en del av Arkivcentrum Norrbotten. Du är välkommen att sitta i biblioteket eller forskarsalen för att studera i böcker eller material som vi tar fram åt dig. För närvarande är det inte möjligt att låna hem litteratur, men om du vill kopiera något går det bra.
Sök och se vad vi har för böcker
Hör gärna av dig någon dag i förväg om du vill beställa fram något från biblioteket. Då får du också reda på om materialet finns innan du kommer hit.
I Norrbottens museums arkiv är länets kulturhistoria i fokus. Arkivet innehåller handlingar från våra olika verksamhetsområden såsom dokumentationer av bebyggelse, arkeologiska undersökningar, utställningar och mycket annat.
Här hittar du också handlingar från norrbottniska företag, gårdar och privatpersoner, samt avskrifter och kopior från andra arkivinstitutioner och som rör Norrbotten.
I tjänstearkivet finns handlingar från när insamlingen av museiföremål startade 1878, och fram till idag. Arkivet avspeglar länets långa kulturhistoria och innehåller bland annat handlingar om konst, bebyggelse, kulturmiljövård, historia, arbetsliv och näringar, kommunikationsväsen och samer.
De topografiska serierna i tjänstearkivet är särskilt intressanta för bygdeforskare. Handlingarna rör specifika platser, byar eller städer där museet på något sätt varit involverat.
En stor del av tjänstearkivet innehåller diarieförda handlingar. Kontakta arkivet om du vill ta del av museets diarium och ämbetsarkiv.
I de enskilda arkiven hittar du handlingar utanför den offentliga sfären, såsom föreningar, företag, gårdar eller privatpersoner. I Norrbottens museums arkiv finns en stor och brokig samling enskilda arkiv, från enstaka brev till stora företagsarkiv.
Kronojägare i Arvidsjaur och Älvsbyn med stort skogshistoriskt intresse. I hans privatarkiv finns mycket att hämta för den som är intresserad av skogsbruk, flottning, tjärbränning, jakt med mera. Adolf Öhman (f 1913) var efter pensioneringen från Domänverket 1973 under många år en uppskattad guide i Skogsbruksmuseet Storforsen.
Albert Nordberg (1871-1954) var född i Sundsvall men blev prost i Nederluleå 1901-1947. Här blev han fast rotad, inte minst genom att hans intresse fångades av Luleåbygdens historia. Arbetet "En gammal Norrbottensbygd: anteckningar till Luleå sockens historia" var resultatet av många års outtröttlig forskning. Nordbergs efterlämnade handlingar består av släktutredningar, korrespondens och manuskript samt en mängd avskrifter och anteckningar ur bland annat kyrkoarkiven.
Anders Granberg (f 1919) var polisman i Nederluleå 1943-1967. I hans privatarkiv kan man till exempel studera handlingar som rör omläggningen till höger trafik 1967. Granberg var länsrepresentant för Statens högertrafikkommission och arbetade sedan vid Trafiksäkerhetsverket. Vid sidan av arbetet var han mycket aktiv inom idrottsrörelsen, vilket också avspeglas i arkivet.
Bergmästare i Luleå 1859-1896. Arkivet innehåller bland annat reseberättelser och anteckningsböcker.
Botvid Nilsson (f 1896) var korpral, fjärdingsman i Luleå/Nederluleå och föreningsaktiv i bland annat Samfundet för hembygdsvård. Handlingarna i Nilssons privata arkiv har mycket med det polisiära arbetet att göra och spänner från slutet av 1800-talet till 1900-talets mitt.
Kamrer och flitig hembygdsforskare från Månsbyn, Nederkalix socken, f 1931. Lövkvists privatarkiv består av de egna efterforskningarna i främst hembygdens historia, men även Norrbottens. Dokumentsamlingen "Så var det förr" innehåller en stor mängd uppgifter som samlats in från flera olika arkivinstitutioner och människor med historisk lokalkännedom.
Borgmästare i Luleå stad 1831-1865. De efterlämnade handlingarna sträcker sig från 1807 till början av 1870-talet, med fokus på tiden som borgmästare.
Erik Olof Nordlinder (1827-1911) var född och uppvuxen i Hälsingland men spenderade huvuddelen av sitt liv i Norrbotten, bosatt i Luleå. Han var verksam som lantmätare i länet 1859-1885. Efter pensionen var han en mycket aktiv beskrivare av sin bygd. Nordlinder var kartograf och teckningslärare med ett livligt intresse för såväl kultur och språk som natur och meteorologiska förhållanden. Väder, vind, isläget i skärgården, sjöfartens öppnande och vattenståndet har noga noterats i Nordlinders anteckningsböcker som förvaras i Norrbottens museums arkiv.
Vifast Björklund (1928-1988) var slöjdare, musiker och insamlare för bland andra Norrbottens museum. Arkivet innehåller mycket information kring dräktskick, slöjd, musik, språk och dialekt samt folklig tradition, speciellt för Överkalix.
Huvuddelen av arkivet kommer från författaren och museiintendenten David Törnqvists (1866-1928) efterlämnade handlingar, inklusive brev, manuskript och föreläsningsmanus.
Johan Emanuel Östling (f 1863), gift med Sofia (f Sundström) fick tillsammans barnen Magnhild, Valborg och Per. Förutom familjeföretaget Östlings läder- och skoaffär gjorde sig J E Östling ett namn inom det kommunala livet. Han var ordförande i kommunalnämnden, fattigvårdstyrelsen, nödhjälpskommittén samt kyrkovärd och vice ordförande i kyrkoråd, skolråd och barnavårdsnämnden. Han var även landstingsman med flera uppdrag, bland annat ledamot i direktionerna för lasarettet i Luleå och Sandträsk sanatorium. J E Östling tilldelades Vasaorden 1921 och avled fyra år senare.
Per Östling (f 1903) var liksom sin far högerinriktad och intresserad av det kommunala livet, där han arbetade som revisor. Vid sidan om skoaffären hade han ett litet jordbruk och var delägare i Hertsö laxfiske. Jakt var ett stort intresse och Per tillhörde ledningen i Gammelstads jaktvårdsklubb. Under andra världskriget engagerade han sig i de finska flyktingfamiljer som kom till Sverige. Per var även brandman i den brandkårsavdelning som under kriget skulle biträda Gammelstads brandkår.
Magnhild Östling (f 1900) hjälpte sin bror Per med affären men arbetade också på Livsmedelsnämnden. Hon var starkt religiös och en flitig donator till olika hjälporganisationer. Valborg Östling (f 1902) arbetade även hon i affären och drev den vidare tillsammans med systern efter Pers död 1961, fram till 1990-talet.
Östlings familjearkiv innehåller över 100 volymer med handlingar ur familjemedlemmarnas liv, allt från det helt personliga till sådant som rör föreningsverksamhet, utbildning och yrkesliv. Se även Östlings läder- och skoaffärs arkiv.
Knut Lundmark (1889-1958), professor i astronomi, var liksom sin fru Birgitta (f Carlsson 1886) född och uppvuxen i Älvsbyn. Knut Lundmark gjorde pionjärarbeten om galaxernas natur och avstånd. Han var en ledande förespråkare för den nya fysiska världsbild som tog form under 1920-talet, när vårt stjärnsystem Vintergatan framträdde som en galax bland oräkneliga andra. Dittills hade osäkerheten om de stora kosmiska avstånden förhindrat ett avgörande i frågan huruvida det fanns ett enda stjärnsystem eller många åtskilda. Redan 1919 bestämde Knut Lundmark Andromedagalaxens avstånd till 650 000 ljusår, vilket är drygt fjärdedelen av det moderna värdet; han mätte ljusstyrkorna hos de novor som flammat upp i Andromedagalaxen och jämförde med ljusstyrkor för närbelägna novor. Metoden var i princip densamma som Edwin Hubble senare (1924) tillämpade på cepheider – en annan klass av variabla stjärnor – och gav ett jämförbart resultat.
Knut Lundmarks arkiv skänktes till museet av Knut Lundmarksällskapet i Älvsbyn. Arkivet som omfattar nästan 30 hyllmeter handlingar består av professor Lundmarks egna verk och samlade skrifter inom främst astronomi. Här finns även delar av Knuts och hustrun Birgittas korrespondens, fotografier, böcker med tidningsurklipp och mycket annat spännande material. Handskriftsavdelningen vid Lunds universitetsbibliotek har en omfattande samling från Lundmark, som var professor vid universitetet 1929-55.
Kringresande cirkus och nöjesfält som bland annat turnerat i Tornedalen och längs Norrbottens kustland. Arkivet innehåller handlingar både från verksamheten och familjen Altenburg som sysslat med cirkus i flera generationer.
Bedrev handelsrörelse under 1800-talet. Gården byggdes 1826 och huvudbyggnaden finns kvar än idag på Rådstugatan 7 i Luleå. Förutom handel med bland annat lappmarken, hade man skeppsrederi och till sist en hatt- och tygaffär. Den sista verksamheten upphörde 1933.
Räkenskapsböcker cirka 1760-1860, handel med bland annat Stockholm och lappmarkerna.
Luleå Bryggeri AB grundades 1908 av Gustaf Burström och kom senare att bli Nyckel-Bryggerier – ett familjeföretag fram till 1979 som återuppväcktes under början av 2000-talet av Burströms släktingar. Arkivet består av en liten rest av den tidiga verksamheten, två räkenskapsböcker från 1911 och 1913. Ett större och mer välbevarat arkiv från samma bransch är Gällivare ångbryggeri, även det i Norrbottens museums förvar.
Det hade tidigare funnits ett annat bryggeri i Luleå, Norrbottens Bryggeri, som låg efter Norra Strandgatan. Det nya bryggeriet fick plats vid vattnet, vilket var viktigt när man skulle såga is för kylningen. Bryggeriet blev snabbt en succé och tillverkade läsk, öl och svagdricka. I slutet av 1970-talet blev det svårare tider, även om storsäljaren Key Beer under en period svarade för 75 procent av starkölsförsäljningen i Norrbotten. Nyckel-Bryggerier förde en ojämn kamp mot den då statliga jätten Pripps som dumpade priserna på sitt sortiment i Norrbotten för att locka kunder. "Jag drick int Stockholmsöl" blev en känd slogan. Det var en intensiv och bitter kamp som också uppmärksammades i media. 1979 såldes familjeföretaget till Till-koncernen och tio år senare upphörde all tillverkning i bryggeriet i Luleå. (Källa: NSD)
Norrlands äldsta familjeägda arkitektkontor med start 1928. Företaget har verkat i Norrbotten i nästan 80 år med projekt i länets alla kommuner, allt från stora sjukhus, kyrkor, krematorier, tingshus, skolor, affärs- och bostadshus, till sommarstugor och urinoarer. Katolska kyrkan i Luleå blev arkitektkontorets sista större uppdrag och 2004 överlämnades arkivet till Norrbottens museum. I det 50 kvadratmeter stora arkivet finns en stor mängd ritningar och byggnadstekniska beskrivningar, men även brevväxling, fotografier, bygglovshandlingar samt upphandlings- och entreprenadskontrakt.
Tegelbruk i Sunderbyn 1899-1967, ägarmässigt kopplat till Luleå Kol- och Materialaffär/Beijers. Arkivet består av 51 volymer med mestadels räkenskaper, men även protokoll, korrespondens, kontrakt, ritningar med mera. Mariebergs tegel ansågs som ett av de bästa som fanns i Norrbotten och fick 1921 hedersdiplom för vackert tegel. Norrbottens museums huvudbyggnad, invigd 1936, är uppförd med tegel från bruket.
År 1899 började uppförandet av ett stort tegelbruk efter ritningar och kostnadsförslag av Svedala Gjuteri & Mekaniska verkstad. Företagets namn var Mariebergs Tegelbruks AB. På hösten 1901 gick man i konkurs, men ombildades efter ägarbyte till Luleå Tegelbruks AB våren 1902. De första åren var svåra men sedan tog sig lönsamheten, speciellt under krigstid då priserna på tegel steg.
Tegeltillverkningen vid Marieberg upphörde hösten 1967 och några år senare revs fabriken. Idag påminner bara disponentvillan om platsens storhetstid. En scen i Jan Troells film: "Här har du ditt liv" är inspelad i tegelbrukets torkugn. Filmen, inspelad i mitten på 1960-talet, bygger på Bodenfödde nobelpristagaren Eyvind Johnsons verk "Romanen om Olof".
Efter starten 1911 bildades officiellt Norrbottens Läns Mejeriidkare- och Producentförening år 1913, ombildad till Norrbottens läns producentförening (NLP) år 1937. Föreningen upphörde då man uppgick i Norrmejerier år 1992. Det stora arkivet omfattar inte bara NLP utan även handlingar från en del mindre andelsmejerier som ingick i föreningen.
Föreningen bildades år 1936 och hade sitt första verksamhetsår 1937. 1943 invigdes Norrbottens första moderna slaktanläggning i Bergviken i Luleå, efter häftig diskussion inom föreningen angående placeringen i länet. Trettio år senare ersattes slakteriet i Bergviken av en ny anläggning på Storheden. 1989 slogs Slakteriföreningen samman med Norrbottens läns producentförening.
Familjeägt företag i Gammelstad, Luleå. J E Östling utbildade sig till garvare med vistelser i Tyskland och södra Sverige, innan han återvände hem för att starta en garverirörelse i Gammelstad. Denna förenades senare med handel för skodon, galoscher med mera. Firman J E Östlings läder- och skoaffär registrerades år 1888 och togs över av barnen Magnhild, Valborg och Per som drev verksamheten vidare ända in på 1990-talet. Arkivet omfattar 65 volymer, mestadels räkenskaper men även sortimentkataloger och reklamtryck samt skyltar. Se även Östlings familjearkiv.
Handlingar från fyrverksamheten på ön Rödkallen i Luleå skärgård, cirka 1880-1967. Rödkallen är en liten ö i det yttersta havsbandet i Bottenvikens skärgård, historiskt känd som lots- och fyrplats och bas för fiske och säljakt. Ett kapell byggdes på ön år 1800 av svenska och finska fiskare, med intilliggande klockstapel 1801. Kapellet användes även som förråd för fiskeutrustning vintertid samt som sjömärke. Den tidens lotsutkik låg på kapellets tak.
Rödkallens fyr, konstruerad av Gustav von Heidenstam, byggdes 1872 för att vara mobil och lätt att montera upp och ned efter behov. Den byggdes med en modern stålkonstruktion, 21,4 meter hög och har 112 trappsteg till toppen. Rödkallens fyr var i bruk i knappt 100 år. Den avbemannades 1971 och klassas numera som ett kulturhistoriskt minnesmärke.
Skeppsdagbok 1865-1867.
Båten inköptes 1898 från ett ångbåtsbolag i Kalixtrakten av kapten Axel Pettersson. Rutten gick mellan Luleå och Törefors, men ändrades till Luleå-Piteå efter några år. Resan tog fyra timmar och var under sommaren det snabbaste sättet att resa mellan de två städerna. Rutten lades ner 1928. Arkivet består huvudsakligen av fraktböcker.
Räkenskaper, bland annat frakt- och passageraravgifter 1865-1911.
Carl var en skonertbark men betecknades även som skepp, skonertskepp och barkskepp. Byggd 1870 på Prins Oskars varv, Hortlax-Sandholmen, av byggmästare E.A. Brändlöf Luleå. Skeppet byggdes för handelsmannen C.A. Hedqvist, skepparen F.A. Hallengren, bruksägare J.O. Degerman, sågverksinspektoren Carl A. Markström, handelsmannen J.G. Jonsson, Anders Lundberg och A.R. Clausén samt jägmästare C.E .Degerman.
Skeppet Carl seglade på hamnar i Östersjön, Västeuropa och Medelhavet. Fartyget gjorde flera resor till Nord- och Sydamerika samt Västindien och flera gånger besöktes hemmahamnen Piteå. Carl såldes 1898 till Roslagen och höggs upp i Norrtälje omkring 1911. Arkivet innehåller främst räkenskaper, men även handlingar kring skeppets byggnad, försäkringshandlingar och utdrag ur skeppsjournal, cirka 1869-1887.
Dufvan sjösattes under sommaren 1854, ett stort och präktigt skepp byggt på Långön av Jonas Bodells varv. Riggning och utrustning skedde vid Oscarsvarv och kapten var den då 36-årige N.P. Sundström. Han hade seglat med flera Luleåfartyg och var väl bekant med farvattnen mellan Bottniska viken och Medelhavet, dit färden styrdes även denna gång med Dufvans första, och sista, resa. Den vackert inbundna skeppsjournalen 1854-1855 berättar om resan som slutade mellan Korsika och Elba vid midnatt den 22 april 1855. Dufvan stötte på en korallklippa ”så hårt att hon lettade 3 fot”. Besättningen bärgades, men vädret tilltog snabbt och skeppet kunde inte räddas. Sjöförklaring hölls i närbelägna Livorno och den 25 april 1855 var Dufvans korta historia officiellt över.
Fartyget byggdes i Sunderland, England år 1866, och mätte över 500 ton. Dess första namn var Cleta och det var avsett att frakta te från kolonierna. Från 1870-talets mitt seglade det emellertid mest på Australien. 1887 inköptes fartyget till Malmö och fick namnet Nelly & Mathilda. Hon var senare hemma också i Björknäs (1916-1924) och i Ramsjöstrand (1924-1926) innan hon såldes till Finland och fick namnet Frideborg. De sista åren seglade hon på trätraden till Danmark och England.
I september 1937 gick Frideborg på grund utanför Kalix och fördes till hamn för att där kondemneras, trots att skadorna inte var så allvarliga. Kajuthuset släpades iland och tjänar idag som sommarstuga, medan en del av inredningen skänktes till Norrbottens museum som gåva. Arkivet innehåller en inbunden skeppsdagbok, lämnad av Helsingborgs Sjömanshus Direktion, kapten Carl Johan Persson 3.5.1923.
Nedtecknade intervjuer med Kirunabor under tiden 1940-47.
Byahandlingar och kartor, 1600-1800-tal.
Handskrivna och illustrerade uppsatser från folkskolor i Norrbotten under åren 1951-53, på temat hembygd.
Spridd samling av äldre dokument som skänkts till museet. Bland annat bouppteckningar, åbokontrakt, domstolsprotokoll med mera, 1600-1800-tal.
Stort antal intervjuer och musikinspelningar från Luleå- och Bodenområdet, 1960-tal.
Norrbottens museums arkiv är en kunskapsbank som till stor del byggts upp genom gåvor från enskilda personer.
Vi har idag ingen aktiv insamlingsverksamhet, men är tacksamma för alla erbjudanden vi får.
Har du arkivhandlingar om en enskild person, gård eller verksamhet med anknytning till Norrbotten kan det vara av intresse. Brev och dagböcker, räkenskaps- och anteckningsböcker är exempel på viktiga källor för historieforskning utanför det offentliga rummet.
Vi tar inte emot allt, men diskuterar gärna och vägleder dig om du undrar vad du ska göra av dina gamla handlingar. Unikt arkivmaterial med anknytning till länet är alltid av intresse, medan trycksaker bedöms från fall till fall. Tveka inte att kontakta oss.
Hos Arkivcentrum Norrbotten förvaras tidningarna Norrbottens-Kurirens och Norrländska Socialdemokratens arkiv tillsammans med mycket annat tidningsmaterial.
Tidningarnas arkiv omfattar bilder och tidningsklipp sorterade ämnes- och personvis. Tidningarna är inbundna kvartal- eller månadsvis. I arkivet finns också en nästan komplett uppsättning av tidningen Norrskensflamman och strönummer av andra norrbottniska dagstidningar.
Norrbottens museum har en egen klippsamling som sträcker sig från 1920-talet fram till slutet av 1980-talet. Klippsamlingen är ordnad både topografiskt och ämnesmässigt.
Med det socialdemokratiska partiets sprängning 1917 förlorades den etablerade partitidningen Norrskensflamman till kommunisterna. Ett nytt språkrör måste snabbt fram och trots de tuffa ekonomiska tiderna föddes Norrländska Socialdemokraten (NSD) med devisen ”Rättvisa – Frihet – Bröd”. Premiärnumret hade ett typhuvud ritat av självaste Albert Engström. Första året, 1918, trycktes tidningen i Stockholm. Den riktiga starten räknas i regel från 1919, när såväl redaktion som tryckeri fanns i Boden.
Efter ett tiotal svaga år började NSD på allvar växa under 1930-talet, och gick 1944 förbi den närmaste konkurrenten Norrbottens-Kuriren. Många prenumeranter togs över från Norrskensflamman när socialdemokratin i länet gick framåt på kommunisternas bekostnad. I Luleå hade dock Norrbottens-Kuriren varit den största tidningen sedan långt tillbaka. 1976 flyttade NSD sin huvudredaktion till staden, bland annat lockade av storsatsningen Stålverk 80. Trots de kraschade stålverksplanerna gick det bra för NSD i Luleå. Sedan 2008 huserar de forna konkurrenterna tillsammans i Mediahuset i Luleå.
Norrbottens-Kuriren är Luleås största och Norrbottens äldsta ännu aktiva dagstidning, grundad 1861 i Luleå. Tidningen gavs från början ut fyra gånger i veckan, och från och med 1905 sex gånger. NKs politiska inriktning har under årens lopp betecknats som liberalt frisinnad, frisinnad, nationalliberal, moderat och borgerlig.
Den 7 december 1861 meddelade tryckeriägaren L.U. Berglund i tidningen Norden, att det på hans förlag skulle utges en tidning med namnet Norrbottens-Kuriren, istället för tidningen Norden. Den 14 december 1861 utkom första numret av Norrbottens-Kuriren, tryckt i en liten bagarstuga på den Bodellska egendomen Skatan i Luleå.
1864 kom skåningen Nils Petter Isakson till Norrbottens-Kuriren som ekonomichef och teknisk ledare. Han var en stark drivande kraft och NK kom ända fram till 1966 att vara ett företag i familjen Isaksons ägo. N P Isakson verkade energiskt för tidningens tekniska utveckling, en satsning som fortgick under årens lopp. Tryckeriet utrustades med snällpress 1892 och med sättmaskin 1899 – den första utanför Stockholm och Göteborg. Rotationspress installerades 1936. Övergång till fotosättning och offsettryck skedde 1970 och 1981 följde förnyelse av sätteriteknik och installation av en större och mer flexibel offsetpress.
1966 övertog den nybildade stiftelsen Norrbottenspress ägarskapet, men i tidningsledningen fanns fram till 1980 Nils Isakson som VD. Sedan 2002 ägs Kuriren av NTM-koncernen. 2007 kom Piteå-Tidningen och Valrossen in som minoritetsägare. I NTM-koncernen ingår förutom Norrbottens-Kuriren också Norrköpings-Tidningar, Östgöta Correspondenten, Upsala Nya Tidning, Folkbladet, Västerviks-Tidningen, Norrländska Socialdemokraten, Gotland Allehanda och Gotlands Tidningar samt en rad andra företag inom mediebranschen. Sedan 2008 finns NK tillsammans med NSD i Mediahuset i Luleå.
Nedanstående tidningar har getts ut specifikt för Norrbotten. Tidningarna är ordnade kronologiskt efter utgivningsstart, och tryckorten står inom parentes.
Källa: Pressen i norr 150 år, TU-kretsen 50 år (1991) samt kompletterande uppgifter (KB)
I forskarsalen finns 3 000 låtar och visor att lyssna på. Du är välkommen att söka bland arkivens musikhistoriska material och musiklitteraturen i referensbiblioteket.
Musik som sjungits och spelats i Norrbotten kallas ofta folkmusik, men det kan också röra sig om religiösa texter, militärmusik eller klassisk musik i lokala varianter. De flesta inspelningarna innehåller instrumentallåtar samt visor på meänkieli och svenska. En liten del av länets låtskatt presenteras på internet, men det mesta kan du lyssna och titta på hos oss.
Listan nedan är inte komplett, men ger en bild av hur Norrbottens folkmusik har dokumenterats hittills.
I Arkivcentrums forskarsal kan du lyssna på fler melodier - det finns några tusen att välja bland.
Sven Henriksson, Strandforssel, Råneå. Kopia från Svenskt visarkiv ur Lars-Gunnar Bomans samling, Norrbottens museums arkiv.
En privatinspelning med bland annat bröderna Halvard och Helge Blomqvist. Inspelningen är gjord i mitten av 1980-talet hos familjen Herbert Bergström i Hälleström, Piteå. Det är troligen Halvard som spelar en av fiolerna, Helge som hörs på cittra och Herbert som spelar dragspel.
En privatinspelning av och med bonden Herbert Bergström, Hälleström, Piteå. Enradigt durspel. Låttiteln syftar på korasen Svensk Rödbrokig Boskap (SRB) som var väl representerad i gårdens djurbesättning.
Här får du några tips på nothäften och böcker med musik eller musikhistoria från Norrbotten och Sverige. Du kan studera dem på plats på Arkivcentrum, men inte låna hem dem. Om de inte finns i närmaste kommunbibliotek går det ofta bra att fjärrlåna från ett annat bibliotek till en mindre kostnad.
För att få en överblick över hela länets folkmusik rekommenderar vi att du kontaktar ljudarkivet på Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum i Jokkmokk. Ájtte har digitaliserat flera tusen jojkar från hela Nordkalotten, och därmed från stora delar av Norrbottens län.
Nedan presenteras en lista på förkortningar som kan vara bra att känna till när du ska leta i musikarkiv.
Norrbottens Föreningsarkiv är tillsammans med Norrbottens museum en del av Arkivcentrum Norrbotten. Föreningsarkivet bevarar, dokumenterar och tillgängliggör Norrbottens föreningslivshistoria.
Föreningsarkivet är en ideell förening med medlemsföreningar runt om i hela Norrbotten. Dessa representerar ett brett spektrum av föreningsliv, från fack-, nykterhets- och frikyrkoföreningar till båtklubbar och hembygdsgillen.