Brakteater från Nederluleå kyrka

Tunna silvermynt från medeltiden, brakteater, tillverkades i Sverige från 1150 och fram till omkring 1520.

Tunna, ensidigt präglade silvermynt från medeltiden brukar kallas brakteater. Benämningen brakteat kommer från latinets bractea, vilket betyder tunn plåt. Mynten är mycket tunna och väger ibland bara bråkdelar av ett gram. Därför fordrades en särskild präglingsteknik. Den upphettade silverplåten lades mot ett mjukt underlag, oftast en läderbit. På andra sidan placerades en stamp som myntmästaren sedan slog på med en hammare. Det mjuka underlaget dämpade slaget och möjliggjorde den ensidiga präglingen. Brakteaterna är ofta så tunna att framsidans motiv kan ses i negativ relief på baksidan. I Sverige präglades brakteater från andra häften av 1100-talet ända fram till omkring 1520.

De här brakteaterna kommer från en utgrävning i Nederluleå, eller Gammelstads kyrka 1969-70. Sammanlagt påträffades då bland annat 232 mynt. Det äldsta är från mitten av 1400-talet och det yngsta från 1887. utöver svenska mynt påträffades även mynt från Danmark, Norge, Ryssland och Indien.

Här ser vi:

  • Brakteat med krönt A. 1430- till 1470-tal.
  • Brakteat med krönt huvud. Mitten av 1400-talet.
  • Brakteat med krönt huvud. Sturetiden eller 1470-1520.

Bokstaven A innebär förmodligen att myntet är präglat i Aros, eller Västerås som staden heter i dag. Eventuellt skulle det också kunna komma från Åbo (Aboa).

Det krönta huvudet brukar tolkas som en bild av St. Erik, vilket betyder att myntet är präglat i Stockholm. St. Erik som en symbol för Stockholm fanns kvar på svenska mynt ända fram till 1973, då Myntverket flyttade till Eskilstuna.

Brakteatens valör var vanligtvis en penning, vilket motsvarade 1/8 örtug, 1/24 öre eller 1/192 mark. En penning år 1450 motsvarar i dagens penningvärde ungefär 4,70 kr.

1400-talet är ett händelserikt och våldsamt århundrade i den svenska historien. Samhället började sakta återhämta sig efter den katastrof som digerdöden inneburit. Samtidigt kom striderna kring den nordiska unionen att prägla hela århundradet.

Allt var förstås inte mörkt. Uppsala universitet grundades 1477 och boktryckar­konsten kom under 1480-talet till Sverige. En man som i hög grad var inblandad i dessa nyheter var Jakob Ulvsson Örnfot, ärkebiskop mellan 1469 och 1515. Enligt en tradition invigde han också den nya kyrkan i Luleå år 1492.

Jakob Ulvsson var nämligen såväl andlig som världslig överherre över Norra Sverige. Norrbotten tillhörde ärkestiftet och de nordliga socknarna var också tidvis förlänade till ärke­biskopen. Han visade stort intresse för sina förläningar och lär också ha besökt Norrbotten på visitationsresor vart tredje eller vart fjärde år. Jakob Ulvssons vapen­sköld kan också ses i Nederluleå kyrkas tak, bland de målningar som brukar tillskrivas Albertus Pictor.

Bilden visar:

  • Brakteat med krönt A. 1430- till 1470-tal.
  • Brakteat med krönt huvud. Mitten av 1400-talet.
  • Brakteat med krönt huvud. 1470-1520. 

 

Robert Pohjanen
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerad 2010)


Fler berättelser ur samlingarna  >