Mjölkstäva/Náhppi
Náhppi från Luokta sameby
En nápphi är en typ av mjölkstäva som har använts av samerna vid mjölkning av renar.
En náhppi görs av en urholkad björkvril. Gran används inte, då den ger smak av kåda. Den funktionella formen med insvängda mynningskanter gör att renmjölken inte skvalpar ut, även om vajan är bångstyrig. Náhppin har ofta ett vackert format och greppvänligt handtag.
De náhppier som tillverkas idag kan ses som typiska representanter för ett samiskt konsthantverk. Nu är de ofta polerade och ornamentiken är mycket mer framträdande än vad den var på de gamla bruksföremålen. Mjölkstäva Nbm 2285 (se bilden) kommer från Luokta sameby (idag: Luokta-Mavas), som är en fjällsameby i nordvästra delen av Arjeplogs kommun.
Renmjölkning med náhppi
Renmjölkningen har tidigare haft stor betydelse över hela det samiska området. Under senare tid har extensiv renskötsel ersatt den tidigare intensiva renskötseln och renmjölkning förekommer knappast längre. Renmjölk är mycket näringsrik och innehåller ungefär 20 % fett och 10 % protein, jämfört med komjölkens 3,7 respektive 3,6 %.
Inför mjölkningen kunde renkon, eller vajan, fångas in med lasso men också lockas in med en blandning av salt och söndersmulade blad av fjällsyra eller kvanne. Om det var mycket mygg kunde man tända en eld för att hålla myggen borta under mjölkningen. Vajan mjölkades genom att man håller náhppin i den ena handen och mjölkar med den andra.
Normalt mjölkades renen 1-2 gånger om dagen under 4-5 månader med början efter midsommar. Vajan kunde ge några deciliter mjölk per mjölkning, mer om kalvarna hindrades att dia. Kalven kunde till exempel klavras, vilket innebar att en pinne helst av rönn, sattes tvärs över munnen. Detta gjordes varannan dag. Mjölken silades och kunde sedan förvaras i kaggar. Genom att sänka ner dem i kallkällor kunde mjölken sedan hållas färsk under lång tid.
Ost, fryst mjölk, torkad mjölk
För att ha tillgång till mjölk under vintern, när vajan inte ger någon mjölk, var det vanligt att tillverka ost. Ostformar av trä eller rötter användes och ostarna kunde sedan rökas eller torkas i kåtan. En god husmor kunde till och med bedömas efter sin skicklighet att göra ost.
Fryst mjölk ansågs som en delikatess. Den kunde även smaksättas med olika bär. Det var också vanligt att torka mjölken och förvara den i vrängda magsäckar från ren. Dessutom brukade man blanda uppvärmd mjölk med hackad kvanne eller fjällsyra för att få en sorts koagulerad, syrad mjölkrätt. Särskilt kvannen innehåller stora mängder C-vitamin.
Robert Pohjanen
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerad 2009)
Läs mer:
- Fjellström, Phepe, Samernas samhälle i tradition och nutid, Norstedts, 1985.
- Kjellström, Rolf, Samernas liv, Carlssons, 2000.