Näverask

Föremål av näver har tillverkats av människan under lång tid. Bland annat hade den så kallade ismannen Ötzi, som levde i alperna för 5 000 år sedan, med sig två bägare av näver för förvaring av glödande kol.

Näver, som är det yttersta lagret av björkens bark, är ett elastiskt material som isolerar väl mot såväl väta som kyla. Det är också tåligt mot röta, men ändå relativt lättarbetat. Glasbjörkens näver är slätare än vårtbjörkens, och därför bättre. Björknäver och trätjära var två tidiga exportprodukter från Norden.

Näver har använts till allt möjligt, från taktäckning till skor, och från musikinstrument till ryggsäckar, så kallade kontar. Ja, ibland har det till och med varit möjligt att betala skatt i näver. Näverslöjd har främst förekommit i Norden samt i Ryssland och Nordamerika. I Sverige har näverslöjd varit vanligast i Norrland.

Den bästa tiden för näverskörd eller ”löpning” är på försommaren, samtidigt som björken savar och barken lätt lossnar från stammen. I Finland har man talat om ”nävermånad”. Är man försiktig vid skörden, kan björken överleva och så småningom få ny näver, som dock är av sämre kvalitet.

Näver innehåller tjära och antänds därför lätt. Den tjära som kan utvinnas ur näver kan användas till lädersmorning. Från näver kommer också näverolja, som kan användas som lim och har, redan under stenåldern brukats för att fästa pilspetsar vid skaften.

Näverslöjd

Man brukar tala om två olika tekniker för näverslöjd. Antingen skär man nävern till smala remsor som sedan flätas samman, eller så arbetar man med större näverstycken i något som liknar svepteknik. Näverremsor kan även användas till lindning av näverlurar. I Ryssland har näver också även använts som ett dekormaterial liknande intarsia.

De svepta näverkärlen har oftast botten och lock av trä. De är vanligen tillverkade så att det ännu fuktiga näverstycket sveps runt botten. När nävern sedan torkar, krymper den, och sitter så stadigt fast att kärlet till och med kan hålla vatten. Vanligast har de små snus- och tobaksaskarna varit, tillsammans med större askar för förvaring av kaffe och andra småsaker.

Stämplar, foto Åke Åström (1)

Det har varit vanligt att dekorera dessa askar med hjälp av olika mönsterstämplar. Stämplingen ger en form av reliefeffekt.

Denna välarbetade näverask (Nbm 3845) som kom till museet 1937, härstammar från Suobbat, Pålkem i Gällivare kommun, och har använts som kaffeask. Lyckligtvis följde de stämplar som använts vid tillverkningen med vid förvärvet. De är tillverkade av ben, och i ett fall av järn och innehåller alla de motiv som har använts.

 

Robert Pohjanen
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerat 2015)


Läs mer:

  •  ”Om näverarbeten i Fenno­-skandien”, Nordisk kultur, Niilo Valonen, 1953.

Fler berättelser ur samlingarna  >