Norrbottensdräkt - 1912 års dräkt

1912 års Norrbottensdräkt

Det hela började med en artikel införd i tidningen Norrbottens-Kuriren. Under "Fria-ords-afdelningen" föreslås att det borde göras ett försök att skapa en folkdräkt för hela Norrbotten. Förslaget väckte gillande och arbetet med att konstruera en Norrbottensdräkt startade med att en folkdräktskommitté bildades.

Kommittén ville skapa en dräkt som skulle påminna om äldre tiders klädskick i Norrbotten. Trots att det gjordes en hel del efterforskningar för att finna ut vad som var det typiska för länet blev resultatet en dräkt som i sin utformning snarare var inspirerad av dräkter från Dalarna och den då rådande modestilen jugend.

Kvinnodräkten

Det bestämdes att dräkten skulle se likadan ut i hela länet, men att bottenfärgen i den långrandiga kjolen skulle varieras för de olika älvdalarna; grön för Torne- och Kalix älvdalar, brun för Luleå älvdal och blått för Piteå älvdal. Även i Kiruna bars kjolen med den blå bottenfärgen. Kjolen var försedd med en broderad så kallad kjolsäck.

Livstycket skulle vara grönt och det skulle snöras ihop av ett rött band som träddes mellan fyra snörsöljor. Blusen var vit med en krage försedd med hålsöm. Hättan var av siden i valfri färg och broderad med silke och strumporna skulle vara i samma färg som kjolens bottenfärg eller svarta.

Smycke till kvinnodräkten

Ett smycke komponerades och ritningar skickades till ett par av länets guldsmeder. Fritz Olsson i Luleå vann dräktkommitténs gillande med sitt förslag på brosch, föreställande en granriskrans med kottar.

Mansdräkten

Mansdräkten skulle bestå av en röd skjorta av vadmal eller flanell, en grön, broderad ylleväst med silverknappar, en rock av blå vadmal och knäkorta eller långa byxor, även de av blå vadmal.

Till kortbyxorna skulle man använda blå strumpor och ovanpå dessa skulle det knytas ett strumpeband, en tvinnad snodd av blått, rött och grönt garn, som avslutas med garnbollar i samma färger. På sommaren kunde man bära en svart filthatt med ett band, liknande strumpebanden, knutet runt hattkullen.

Motivet till broderierna på västens fickor fick man genom att studera målningar på skåpsängar och hästlokor i Norrbottens museums samlingar.

Soaré på Stadshotellet i Luleå

I Norrbottens-Kuriren den 17 april 1912 berättas det om soarén på Stadshotellet i Luleå, där dräkten visas upp för första gången:

"Det rikhaltiga och gedigna programmet inleddes med ett musiknummer varefter ridån gick upp och visade scenen, som ordnats såsom ett norrbottenshem med vävstol, spinnrock och andra hemslöjdens attribut samt dekorerats med norrbottniska hemslöjdsalster, däribland ett vävt täcke från 1763. I "Norrbottenshemmet" sutto de i sina folkdräkter klädda norrbottningarna."

Uppvisningen på Stadshotellet mottogs med stormande bifall, vilket var ett gott tecken! Dräkten verkar ha blivit mycket omtyckt och populär. Det vävdes och syddes Norrbottensdräkter på folkhögskolor, hushållsskolor och arbetsstugor, vilket säkert bidrog till att den snart förekom i hela länet.

Både mans- och kvinnodräkten förändrades något med åren. Till exempel så kompletterades kvinnornas klädsel med ett förkläde och en sjal, riktigt när vet man inte säkert.

 

Anja Wrede
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerad 2012)

---

Läs mer:

• Dräkter i Norrbotten, 1912 års Norrbottensdräkt, Elisabet Martinsson, Svenska Folkdansringen, Övre Norrlands distrikt, 2012.
• Norrbotten 2003-2004 (Norrbottens museums årsbok med temat dräkt och dräktskick).

---

Fler berättelser ur samlingarna  >