Pellets

Små kulor eller stavar, gjorda av sammanpressat material, kallas för pellets. Bränslepellets består av sammanpressat sågspån, foderpellets av olika mjölblandningar. Pellets kan också göras av malm.

År 1954 byggdes LKAB:s första pelletsverk i Malmberget. Järnmalmspellets från Malmfälten är idag en stor produkt hos LKAB. Sådan pellets kan också kallas för kulsinter och framställs redan vid gruvan.

Tillverkning av pellets

När malmen kommer upp från gruvan innehåller den stora mängder oönskade mineral, som med ett samlingsnamn kallas för gråberg. För att skilja gråberget och malmen åt, krossas och mals malmen till ett pulver i anrikningsverk. Sedan får pulvret passera under starka magneter som drar till sig järnmalmen.

Det anrikade malmpulveret, sligen, blandas med vatten och bindemedel och blir till kulor i en roterande trumma eller lutande tallrik. Kulorna sintras därefter vid hög temperatur i en ugn, för att bli tillräckligt starka. Kulorna är cirka 10 mm stora och väger 2 g.

I stålverket används sedan pellets tillsammans med kalk och koks för att framställa tackjärn. Pellets kan också ha en tillsats av exempelvis olivin eller dolomit. Olika tillsatser ger olika egenskaper på stålet. Att framställa stål av pellets är betydligt mer miljövänligt än traditionella alternativ.

LKAB är en av världens största tillverkare av järnmalmspellets. År 2012 producerade de närmare 24 miljoner ton pellets. Pelletsen (Nbm 28153) på bilden kommer från gruvan i Kiruna.

Anja Wrede
Antikvarie, Norrbottens museum
(publicerad 2013)

Fler berättelser ur samlingarna  >