Enligt svenska akademins ordbok är ett lås en ”mekanisk anordning (vanligen bestående av en eller flera kolvar som vid igenlåsning skjutas fram och vid öppnande skjutas tillbaka) medelst vilken en dörr, ett lock o.d. kan fast tillslutas eller stängas, eller varmed (delar av) föremål fasthållas; vanligen om dylik anordning som bringas att fungera medelst nyckel eller särskilt handtag.”
Låset är förmodligen en av de allra äldsta mekaniska uppfinningarna, men det går inte att säga när eller var det först började användas. Kanske har människan alltid haft ett behov av att skydda sina ägodelar. Vi känner dock till tidiga lås från Egypten och Assyrien. Dessa brukar dateras till cirka 2 000 år före Kristus. Beskrivningar av lås finns från den klassiska grekiska litteraturen, som till exempel Odysséen. Åtskilliga grekiska tempelnycklar finns också bevarade till våra dagar. Romarna utvecklade låset med flera nya typer. Det var också nu som den vridbara nyckeln dök upp. Under den här tiden blev det vanligare med lås, även hos privatpersoner.
Under vikingatiden blev det vanligare med lås och nycklar, även i Sverige. Det är inte ovanligt att man påträffar nycklar i kvinnogravar från den här tiden. Detta brukar förklaras med att kvinnan var den som hade ansvar för familjens inlåsta dyrbarheter. Nyckeln kunde, tillsammans med andra redskap som till exempel kniv eller nålhus, hänga från ett spänne på kvinnodräktens framsida.
Fram till 1700-talet byggde de olika låsen fortfarande på samma principer som de romerska låsen gjorde 2 000 år tidigare. Industrialiseringen och utvecklingen av en mekanisk industri under 1800-talet gjorde det möjligt att ta fram och masstillverka nya typer av lås. Den ökande handeln gjorde också att behovet av säkra förvaringsmöjligheter ökade. Yale- eller cylinderlåset dyker upp vid mitten av 1800-talet. Denna typ av lås, som faktiskt påminner om fallregellåsen från antiken, är kanske det vanligaste låset idag. Under 1800-talet kommer också de första sifferkombinationslåsen.
Idag blir olika typer av elektroniska lås allt vanligare. Dessa kan också lätt kombineras med någon form av tillträdeskontroll. Allt från sifferkoder till biometriska data, som fingeravtryck eller ögonskanning, kan användas.
Lås
Fallregellås
Fallregellåset brukar anses vara det första riktiga låset med en individuell nyckel, det vill säga en nyckel som bara passar till ett bestämt lås. Redan för 4 000 år sedan användes sådana lås i det gamla Egypten. I Skandinavien har fallregellås av trä använts från vikingatid. På enklare uthus har de använts ända in på 1900-talet. Låsen var billiga och lätta att byta ut när de gick sönder, men eftersom låsen var placerade på dörrarnas eller väggarnas utsidor var de sårbara.
Låset som bestod helt av trä var utformat som ett fyrsidigt stycke trä med rännor för två eller flera fallstift, regel och nyckel. Fallstiften höll den rörliga regeln. Nyckeln hade lika många tappar som låset hade fallstift. Vid öppning av låset fördes nyckeln in i sidan av låshuset och lyfte de fallstift som fanns där och regeln kunde skjutas åt sidan.
Fallregellås (Nbm 1670) från Glommersträsk, Arvidsjaurs kommun. Låset är tillverkat i furu och har nyckel och regel. Märkt med årtalet ”1868”.
Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Fallregellås (Nbm 1674) tillverkat i björkträ med nyckel och löstagbar regel. Märkt med årtalet ”1830”.
Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Hänglås
Hänglåset är en gammal låstyp som möjligen har sitt ursprung i nomadiserande kulturer. Redan under 500-talet fanns hänglås i Sverige och under vikingatiden var de relativt vanliga. Dessa låstes med hjälp av spärrfjädrar och typen användes långt in på 1800-talet. Senare utvecklades hänglås där bygeln låses fast av en kolv som flyttades av en nyckel. Ibland användes även en fällbom. Under 1500-, 1600- och 1700-talen fanns många typer av hänglås – som fyrkantiga lås, kullås, triangulära lås, hjullås, hjärtformade lås eller bokstavslås.
Hänglås (Nbm 1687) från Rutvik, Luleå kommun.
Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Hänglås (Nbm 4301 och 4303) från Edefors laxfiske. Laxfisket vid Edefors, på Laxholmen i Luleälven, har pågått alltsedan medeltid och till långt in på 1900-talet. På Laxholmen står byggnader från det gamla fiskeläget kvar. Bland annat en fiskestuga, en isbod, ett båthus och en rökbod. Det ena låset (Nbm 4303) är märkt ”1 J Walén Eskilstuna”. Johan Walén var smidesmanufakturist i Eskilstuna vid mitten av 1800-talet.
Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Hänglås (Nbm 17112) från Luleå stad.
Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Hänglås (Nbm 1700) från Luleå stad. Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Bultlås
För cylindriska eller rörformade hänglås med spärrfjädrar används ofta begreppet "bultlås". De äldsta av dessa härstammar från vikingatiden. De blev vanliga under medeltiden, men har använts in på 1800-talet. Under slutet av 1500- och 1600-talen hade dessa lås en höjdpunkt. De var då ofta vackert dekorerade med pålödda förstärkningsband eller ringar och kunde också vara prydda med punsade eller mejslade mönster.
Låsets bygel låses av en liten rund järnskiva med spärrfjädrar. Det är denna som har kallats för bult. Upplåsning sker genom att en avlång nyckel klämmer ihop fjädrarna och bygeln kan lossas.
Hänglås (Nbm 1682) av bultlåsmodell med nyckel från Sundom, Luleå kommun. Låset är av 1600-talstyp. Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Hänglås (Nbm 1685) av bultlåsmodell med nyckel från Luleå stad. Låset är av 1600-talstyp.
Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Hänglås (Nbm 1686) av bultlåsmodell med nyckel. Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Käftlås
Käftlås är en typ av lås som använts i kistor, förmodligen redan på 1400-talet. Detta har två motstående hakar eller käftar som i stängt läge håller fast ett beslag som sitter i kistlocket. När man sedan vrider på nyckeln öppnar sig käftarna och locket kan öppnas.
Käftlås (Nbm 2958) från Parakka, Kiruna kommun. Låset har suttit på en kisa, som är ett samiskt skrin. I skrinet förvarade man sina värdefulla föremål såsom dräktdelar, smycken och silver. Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Käftlås (Nbm 1695) med nyckel från Grelsbyn, Överkalix kommun. Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Polhemslås
Christopher Polhem (1661-1751) var en svensk uppfinnare och industriman. Han var känd som den svenska mekanikens fader. Vid Stjärnsunds bruk i Dalarna, som Polhem grundat 1699, masstillverkades metallvaror för civilt bruk. Bland annat tillverkades tallrikar, urverk och lås.
I de lås Polhem konstruerade ingick ett antal delar tillverkade av stålplåt från det egna valsverket och smidda detaljer. I låset finns ett antal plåtskivor lagda på varandra. Varannan sitter fast och varannan är vridbar. Genom att vrida på nyckeln flyttas de rörliga skivorna till öppet läge och låset kan öppnas.
Enligt en berättelse slog Polhem vad om att hans lås inte skulle gå att dyrka upp, vilket ingen heller lyckades göra. Polhemslåset har senare plagierats, och det förekom i handeln ända in på 1950-talet. I USA brukade denna typ av lås kallas för ”Swedish” eller ”Scandinavian padlocks”.
Polhemslås (Nbm 4169) från Hietaniemi (Hedenäset), Övertorneå kommun. Märkt med ”J Hedlund”. Fabrikören och rådmannen i Eskilstuna Johan Hedlund bedrev tillverkning av framför allt Polhemslås från 1852.
Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Polhemslås (Nbm 20291) med nyckel.
Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Fällbomslås
Liknande lås fanns redan i antikens Rom, men just den här varianten dyker upp i Tyskland under medeltiden. Senare får den en stor spridning, framför allt som dörrlås. Fällbomslås har använts långt in på 1800-talet, och fortfarande kan det sitta kvar sådana på gamla dörrar.
Låskolven spärras av en fjäderbelastad, hakförsedd bom. Med hjälp av en nyckel lyfter man bommen och flyttar samtidigt låskolven åt sidan så att dörren kan öppnas.
Fällbomslås (Nbm 1701) från Luleå stad. Inristade bokstäver: ”O:G:” och årtal: ”A1667”.
Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Fällbomslås (Nbm 1703) med nyckel från Kalix. Låset ska enligt uppgift ha suttit på en kyrkdörr.
Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Springlås eller smällelås
Låstypen uppfanns på 1400-talet. Med ett sådant lås kan en dörr låsas genom att man smäller igen den. Detta är möjligt då låskolvens yttersta del är avfasad. Så fungerar fortfarande många dörrlås.
I detta lås hålls låskolven ständigt i låsläge av en fjäder vid kolvens inre ände. Ofta har dessa lås så kallad asymmetrisk låsning. Med det menas att de bara har låsning på den ena (ut-)sidan. På insidan har de istället ett handtag.
Variant av smällelås (Nbm 1692) från Kuivakangas, Övertorneå kommun.
Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Smällelås (Nbm 1699).
Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Kammarlås
Kammarlås brukar man kalla ett lås som är inbyggt i en fyrsidig låda av järnplåt. Invändigt kan de se lite olika ut. Både fällboms- och smällelås kan vara gjorda som kammarlås. Låset monterades på dörrens insida. Denna låstyp användes ofta inomhus och kunde då vara försedd med en skjutregel, en så kallad nattregel, för låsning.
Kammarlås från gården Per-i-Hanscha i Södra Sunderbyn, Luleå kommun.
Foto: Åke Åström © Norrbottens museum.
______________________________________________________________________________________________________________________
Nycklar ur museets samlingar
I museets föremålssamlingar finns åtskilliga exempel på olika typer av nycklar, från vikingatid och framåt.
Vikingatida nyckel av järn påträffad vid Njallejaur, Arvidsjaurs kommun. Nyckeln är ornamenterad med kryss och tvärgående streck i olika fält och är den enda hittills påträffade nyckeln från vikingatid i Norrbotten.
Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum
Nyckel (Nbm 1710) från Junosuando, Pajala kommun. Enligt uppgift ska nyckeln ha tillhört Junosuandos masugnshytta. Det har funnits flera masugnar i Junosuandos omgivningar. Vilken av dessa som nyckeln härstammar från är okänt.
Den första masugnen låg vid Junosuandos gruva, nuvarande Masugnsbyn. Den byggdes på 1640-talet och var verksam fram till 1804. År 1706-09 byggdes en masugn vid Tornefors, fem kilometer från Junosuando. År 1715 förstördes masugnen av ryska trupper och återuppbyggdes aldrig. Istället byggdes en ny 1744 vid Palokorva, cirka en mil sydöst om Junosuando. Palokorva masugn var verksam fram till 1873. Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum
Kyrknyckel (Nbm 1706) från Hietaniemi kyrka. På nyckeln finns bokstäverna ”HLP” och årtalet ”1750” inristade.
Hietaniemis första kyrka byggdes 1617 på en udde i Torneälven och skulle betjäna församlingsborna på båda sidor om älven. Kyrkan ansågs 1744 vara så förfallen att det beslutades om att bygga en ny kyrka. Den nya kyrkan invigdes 1747. Arkitekten var den välkände kyrkobyggaren och träsnidaren Hans Biskop från Kronoby i Österbotten. Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum
Nyckel (Nbm 1712) från Kalix. Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum
Nyckel (Nbm 3167) med tvinnad rem av läder från Aimoluoppal, Jokkmokks kommun. Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum
Nyckel (Nbm 3168) från Aimoluoppal, Jokkmokks kommun. Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Nyckel (Nbm 13014) av mässing hittad 1926 i en arra (samisk eldstad), Flakaberg, Överkalix kommun.
Foto: Göran Dahlin © Norrbottens museum.
Ovan visas några exempel på nycklar och lås ur museets samlingar, fler finns registrerade i museets databas: http://samlingar.norrbottensmuseum.se/web
