Arjeplogs kyrka

Etableringen av Arjeplog hänger samman med de statliga intressena av en kolonialisering av norra Sverige. När silvergruvan vid Nasafjäll öppnades ökade också behovet av befolkning och infrastruktur i området.

En kyrkobyggnad uppfördes 1641, vilken har ersatts av dagens kyrka. Det har även funnits kyrkstäder för såväl samer som nybyggare. År 1640 blev Arjeplog marknadsplats.

Kyrkobyggnaden

Kyrkan som finns i Arjeplog idag, den andra på platsen, invigdes 1768. Den ritades av byggmästaren Lars Ersson Sundbohm från Måttsund, Luleå. Byggmästare vid uppförandet var Johan Tengmark från Umeå. Kyrkobyggnaden är vackert belägen på en udde i sjön Hornavan. Kyrkan byggdes som en timrad korskyrka, med ingång från sjösidan. 

Under slutet av 1800-talet fick den sin nuvarande gestaltning. Den byggdes då om till långhuskyrka, tornet uppfördes också i samband med detta. I samband med detta fick byggnaden den nationalromantiska utformning som idag präglar den. Utvändigt kläddes kyrkan med spån. Numera är taken täckta med kopparplåt, men tidigare var även dessa spånklädda. 

Arjeplogs Kyrka Foenster Foto Jennie Sjoeholm
Fönstren är huvudsakligen små med spröjsade glas. De sitter i grupper om två, tre eller fem och framhävs genom inslag av snickarglädje med ornerade kolonner. Interiört präglas kyrkorummet av en restaurering som genomfördes 1969-1970, av arkitekt Bertil Franklin. 

Sakristian byggdes då till, och nuvarande färgsättning kom till stånd.

Arjeplogs Kyrka Altare Foto Jennie Sjoeholm 
Altartavlan, med nyklassicistisk aedicula och kartusch i rokoko, föreställer nattvarden. I anslutning till altaret finns tre gravhällar av fjällskiffer som är från mitten av 1600-talet. 

Arjeplogs Kyrka Interioer Foto Jennie Sjoeholm
Predikstolen är samtida med kyrkan, från 1760-talet, och snidad av Jonas Blank. Den är en kopia av predikstolen i Pite stads kyrka.


Tillbaka till kulturhistoriska byggnader i Arjeplog >

Tillbaka till flera kulturhistoriska byggnader i Norrbotten >