Järnvägsstationen, Kiruna

Den 31 augusti 2013 avgick det sista tåget från Kiruna järnvägsstation och väntsalen låstes. Dagen efter började istället en temporär station att användas vid malmbangården, någon kilometer norr om stadskärnan. Den temporära stationen kommer att vara i bruk tills ett resecentrum öppnar i stadens nya centrum.

Historik

Det första tåget ankom till Kirunas nyuppförda järnvägsstation den 25 maj 1901, och efter det tog byggandet av staden fart. Stationen var uppförd av liggtimmer och behandlad med tjära, med släktdrag till stationerna i Boden och Gällivare. Arkitekt var SJ:s dåvarande chefsarkitekt Folke Zetterwall.

I april 1915 brann dock byggnaden ner, men redan under sommaren samma år stod en ny station klar. Även här var arkitekten Zetterwall. Nu hade han övergått från att bygga stationer i trä till tegel istället, som den nya stationen kom att uppföras i.

Att det gick så fort tills den nya stationen stod klar var delvis för att den gamla grunden kunde användas. Därför uppvisar också dagens station tydliga likheter med den som brann ner. Men Zetterwall hade vid tiden också en tydlig vision om hur nya stationer skulle se ut, med stildrag som återkom på flera stationer under 1910-talet. I ett nationellt perspektiv kan Kirunas stationshus därför jämföras med en lång rad stationsbyggnader som ritades under perioden. Sex av de närmsta besläktade är Gnesta (1907), Eslöv (1913), Nyköping (1916), Södertälje Södra (1915-1918), Haparanda (1917) samt Höganäs (1917).

Exteriör

Arkitekturen är enkel och nästan avskalad där utsmyckningen i stort består av endast teglet, som de mönstermurade gavelfälten. Mot staden markeras entrén av kraftiga rundbågar och en loggia med murade kryssvalv. Ett skärmtak sträcker sig längs hela fasen som vetter mot spåren. Fasaderna är inte symmetriska, utan utförda med hänsyn till rumsdispositionen.

Byggnaden är gestaltad inifrån och ut, där rumsdisponeringen fått bestämma var fönster och dörrar skulle placeras. Stationen har fått nya automatiska dörrar av plåt och en extra takkupa, annars är exteriören i stort sett bevarad. Stilmässigt kan den klassas som tidstypisk arkitektur med drag av nationalrealism/-romantik.

Interiör

Inomhus har byggnaden genomgått stora förändringar vad gäller ytskikt, färger, rumsdisponering med mera. Men flera detaljer som dörrar, fina dörromfattningar, golvlister, inbyggda kassaskåp, kalkstensgolv och panel i väntsal finns fortfarande bevarade. Idag är det mest kontor i byggnaden, men på vindsvåningen finns fortfarande övernattningsrum kvar.

När stationen byggdes fanns även en bostadslägenhet på andra våningen för stationsinspektören, som även höll sig med en hushållerska. Järnvägsstationen kommer inom de närmsta åren att rivas.

Tillbaka till kulturhistoriska byggnader i Kiruna >

Tillbaka till flera kulturhistoriska byggnader i Norrbotten >