Ladlandskap i Vasikkavuoma
Vasikkavuoma slåttermyr
Vasikkavuoma är länets största bevarade slåttermyr, med ett 70-tal lador. Den är belägen nära byarna Juhonpieti och Erkheikki.
På slåttermyren finns växter så som myrbräcka, myrstarr, ängsnycklar, dvärgtranbär, lappnycklar, blodnycklar och nordspira. Djurlivet är också rikt och framför allt finns fåglar som änder, gäss, vadare, rovfåglar, ugglor och svanar.
Boskapsskötsel
Det norrbottniska jordbruket var främst baserat på boskapsskötsel. Slåttermarken var viktig för att få tillgång till vinterfoder till djuren. Bland annat tog man vara på fräken och starrhö. Vasikkavuoma har antagligen slagits sedan 1700-talet. Höet slogs på sommaren och hämtades hem till gårdarna med häst och släde på vintern.
Ladlandskapet
Ladorna byggdes först i slutet av 1800-talet i samband med storskiftet. Tidigare användes hässjor. Ladorna byggdes bland annat för att skydda höet från renarna.
Slåtter var en viktig del av försörjningen fram till mitten av 1950-talet när jordbruket rationaliserades. I mitten av 1950-talet fanns närmare 200 lador på Vasikkavuoma, idag finns omkring 70 kvar. Många av ladorna har restaurerats under de senaste åren.
Merparten av ladorna är timrade, och tidigare försedda med brädtak. Som regel används kraftiga timmerstockar som syll. De flesta ladorna är glest timrade med så kallad hundhalsknut. Luckorna utgörs dels av skjutluckor, och dels av öppningar som stängs genom att timmer eller plank fyller igen luckan. På myren finns också enstaka slåtterkojor bevarade.
Läs mer
- Lindström Battle, Jessica, "Vasikkavuoma slåttermyr", Länsstyrelsen i Norrbottens län, 1998.
- "Norrbottens synliga historia. Norrbottens kulturmiljöprogram". Länsstyrelsen i Norrbottens län, 1992-1998.
- Sydow, Anna von, "Vårt hävdade Norrbotten. Program för bevarande av odlingslandskapets natur- och kulturmiljöer i Norrbottens län". Länsstyrelsen i Norrbottens län, 1993:6.
Tillbaka till kulturhistoriska byggnader i Pajala >
Tillbaka till flera kulturhistoriska byggnader i Norrbotten >