K-märkt

Bebyggelsen kan berätta mycket om samhällsutvecklingen och människors historia. Den är en viktig del av vår livsmiljö, eftersom vi har ett stort behov av kontinuitet och trygghet i vår omgivning.

En bebyggelsemiljö kan alltid tillskrivas olika kulturvärden. Man brukar skilja på dokumentvärden och upplevelsevärden. Dokumentvärdet är historiska egenskaper som kan kopplas till arkitektur, teknik, sociala villkor och förändringar, eller till en person. Upplevelsevärdet är estetiskt och socialt engagerande egenskaper, till exempel genom arkitektoniskt eller konstnärligt uttryck. Det kan också vara en miljö som fungerar som symbol och har betydelse för människans identitet.

K-märkt?

K-märkt är ett samlingsbegrepp som ofta används för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Ordet kommer från användningen i äldre stads- och byggnadsplaner där kulturhistoriskt viktiga byggnader pekades ut och skyddades med ett "K".

Idag skyddas sådana byggnader med andra bokstäver i detaljplan, främst med "q". Ofta får de då inte rivas eller förvanskas, alltså förändras så att det kulturhistoriska värdet minskar. Ordet K-märkning används fortfarande i dagligt tal. Att en byggnad sägs vara K-märkt betyder inte att den automatiskt är skyddad enligt lag, men den kan anses vara värdefull i allmänhetens ögon och bör därför skyddas.  

Lagstiftning

Byggnader och miljöer som har ett kulturvärde kan skyddas på olika sätt. Vill du veta vilka regler som gäller för just ditt hus, ta kontakt med stadsbyggnadskontoret i kommunen.

Kulturminneslagen

Enligt Kulturminneslagen har kyrkor (byggda före 1940) och byggnadsminnen särskilt skydd. Länsstyrelsen kan förklara en byggnad som byggnadsminne. Vem som helst kan föreslå att en byggnad skall skyddas.

Plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen ger kommuner möjlighet att skydda byggnader och miljöer, främst genom q-märkning och områdesbestämmelser. Miljöer kan också  i olika kulturmiljöprogram pekas ut som särskilt värdefulla och därmed värda att bevara.

Miljöbalken

Hela områden som innehåller så ovanliga kulturvärden att de är viktiga för hela landet eller länet kan utpekas som riksintressen eller kulturreservat enligt Miljöbalken. I Norrbotten finns idag två kulturreservat; Hanhinvittiko fäbod i Övertorneå kommun och byn Gallejaur i Arvidsjaurs kommun.

Varsamhet

Ska man renovera eller bygga om bör man utgå från husets egna villkor oavsett om det handlar om en norrbottensgård från 1700-talet, en funkisvilla från 1940-talet eller en ett miljonprogramsområde. Vissa renoveringar kan medföra drastiska förändringar av byggnadens exteriör och arkitektur.

Det brukar krävas en 100-års period för att en byggnad ska uppfattas som kulturhistoriskt värdefull. Ta en tidstypisk tegelvilla från 1960-talet som exempel. Byggnaden isoleras utvändigt och kläs in med träpanel. Tvåglasfönstren i två lufter ersätts med nytillverkade treglasfönster i en luft, fönstren hamnar som djupa ögon i fasaden. Med en sådan förändring har huset ofta tappat sin harmoni, och arkitektens tanke när byggnaden ritades är som bortblåst. Detta scenario skulle inte få många att höja på ögonbrynen idag, men troligtvis kommer man om 50 år att tycka att det är förfärligt. Problemet är att många kan tycka att 1800-talshus är bevarandevärda men ser inte värdet i att 1950-talsvillan inte renoveras sönder. Inte förrän det är för sent... 


Läs mer:

Rapport K-märkt? (pdf 8726 Kb)

 

Kontakta Norrbottens museums byggnadsantikvarier