Svar på byggnadsvårdsfrågor

Här samlar vi frågor och svar om byggnadsvård. Om målning, fönsterrenovering, fasader, eldstäder, kakel och klinker, mur och puts, isolering och ventilation, tak m.m. Hittar du inte de svaren du söker här så kan du kontakta någon av museets byggnadsantikvarier.  

Färg och måleri

Jag har en timmerbyggnad som målades med akrylatfärg under 1970-talet. Det mesta av akrylatfärgen har lossnat, går det att måla med slamfärg direkt på? Eller har ni några andra tips?

Slamfärg fäster bäst på trärena ohyvlade ytor. Det går att måla med slamfärg på ytan, men sitter akrylaten kvar kommer den att lossna på samma sätt som tidigare. Vi rekommenderar att så mycket som möjligt av akrylaten tas bort innan målning med slamfärg, men du kan låta det av färgen som verkligen sitter vara kvar. Till slut har akrylatfärgen fasats ut och du får en helt slamfärgad yta.

Tips från privatperson: Vi målade om garaget. Det var från början målat med akrylat som med tiden hade krackelerat. Vi tog bort det som var löst och sedan gjorde vi ett experiment med äkta falufärg och det fungerade. Kanske var det vara tur?

Vi ska måla huset i bruten vit med kromoxidgröna fönsterbågar. Vi vill inte måla med linoljefärg med tanke på tidsaspekten. Finns det andra bra alternativ, typ slamfärg?

Slamfärg är inte ämnad för hyvlade eller släta ytor. Där är linoljefärgen det bästa alternativet. Den vita slamfärgen är ovanlig och säljs endast för brytning med andra kulörer, då den ensam är mindre motståndskraftig. Vår rekommendation är att använda en linoljefärg, eftersom det är en naturlig och miljövänlig produkt som åldras med värdighet samt är lätt att underhålla. Linoljans små molekyler gör att den effektivt tränger in i träfibrerna och eftersom färgen släpper igenom fukt kan den inte skada underlaget – de egenskaperna har inte konventionella färgtyper. Linoljefärg kan också målas på den befintliga akrylaten, dock utan linoljans goda andningsegenskaper.

Jag vill måla köksskåp med linoljefärg. Vad rekommenderas för färg som också får en hård yta, går att torka av och är miljövänlig?

Linoljefärg passar utmärkt på köksluckor. Blanda i 5-10 % linoljelack i linoljefärgen, vid slutstrykning så blir den hårdare. Eller så blandar du i 25 % linoljelack och får då en lasyr. Ytan blir lätt att rengöra med en fuktig trasa.

Jag vill måla inuti köksskåp. Vad ska jag använda för färg som ger hård yta, går att torka och som är miljövänlig?

Använd förslagsvis en linoljefärg med en gnutta linoljelack i slutstrykningen som ger en hård yta. Det går också bra att använda kaseinfärg eller äggoljetempera, både till luckor och inne i skåpen, om än de är en aning mindre slittåliga. Med tiden blir det en viss nötning som ger en vacker patina. På hyllplanen där du sätter tallrikar och glas slits ytan betydligt mer och då kan det vara klokt att sätta exempelvis ett vaxpapper.

Gulnar en linoljefärg?

Ingen gulning sker utomhus. En aning gulning sker inomhus i ett rum med dagsljus. I ett rum utan ljus gulnar linoljefärg starkt. En yta som gulnat i mörker och som sedan utsätts för ljus bleks då tillbaka.

Vi har en bagarstuga på gården från omkring sekelskiftet 1900 med pardörrar som är väldigt torra. Hur ska vi ta hand om dessa? Behöver de oljas in, skrapas, målas? Det ser ut som att de någon gång varit gulmålade. 

Först skrapas lös färg bort. En inoljning rekommenderas sedan. Rå, kallpressad linolja stryks på – låt dra i 30 minuter. Torka sedan av överflödig olja. Återupprepa om träet sög åt sig all olja. Om ni sedan väljer att måla så rekommenderas en linoljefärg. Några förslag är guldockergult som troligt suttit på dörren tidigare eller exempelvis kromoxidgrönt, engelskt rött, om inte omålat. Ta reda på om det finns andra gamla hus i närområdet att inspireras av. 

Fasad

Hej! Vi funderar på att byta panel på vårt funkishus. Är det lönt att försöka rädda den gamla panelen under plastfärgen?

Om panelen är i gott skick under akrylatfärgen kan den vara värd att behålla. Äldre virke är oftast av godare kvalité än dagens. Känn på fasaden med en kniv, om kärnan känns hård är virket friskt. Känn efter lite extra nertill på plankorna och under fönsterpartier, där är det mer benäget att uppstå fuktrelaterade problem.

Fönsterrenovering

Jag ska kitta fönster i sommar och vill såklart använda naturmaterial. Det gamla kittet, som delvis sitter kvar, är syntetiskt. Måste jag pilla bort allt det gamla eller räcker det att komplettera med linoljekitt där det gamla har spruckit och ramlat ner?

Allt det syntetiska kittet bör tas bort innan du applicerar det naturliga oljerika linoljekittet. Ett stämjärn med liten trissa, alternativt ett vanligt litet stämjärn, fungerar bra som verktyg. Öva gärna på ett fönster innan, eftersom det är lätt att glaset spricker innan man hittat tekniken.

Jag ska renovera mina fönster. De är i bra skick förutom flagnad färg och torrt trä. Jag tänkte använda linoljekitt och linoljefärg. Jag vet inte vad för typ av färg det är. Flagorna lossnar i stora bitar och är lätta att bryta av.

Den gamla färgen är högst troligt en akrylatfärg då den flagar i stora bitar. Oljefärgen flagnar i mindre, mer fyrkantiga bitar.

Kan jag måla med linoljefärg på den gamla färgen?

För att få linoljefärgens goda egenskaper, som andningsförmåga och vidhäftning, krävs att all akrylatfärg tas bort. Linoljefärgen fäster på akrylatfärgen, men för att måna om det utsatta fönstervirket är det inte något vi rekommenderar just för fönster.

Ska man använda kokt eller rå linolja för att olja in fönstren innan målning?

Om du oljar bågarna innan grundmålningen, använd då rå kallpressad linolja. Den har små molekyler som tränger in fint i träet.

Vilken vit fönsterkulör ska man ha till ett falurött hus? En neutral vit eller med brytning?

Vanligt förekommande var förr att den vita färgen skiftade i kulör, när färgerna blandades av målaren. Vi rekommenderar en bruten vit (NCS S-0502-Y) till ditt faluröda hus. En kritvit färg upplevs lätt väldigt vit i kontrast till den röda fasaden.

Eldstad

Jag har en öppen spis som skulle behöva lite omvårdnad. Vilken färg ska jag använda?

Färgen som används till öppna spisar är traditionellt limfärg, vilket vi rekommenderar. Vid bättringsmålning behöver du inte ta bort den gamla färgen utan måla direkt på. Kritar det på fingret när du drar det över spisen är det troligtvis en limfärg.

Hur lagar man putsskador på en öppen spis?

Oftast är skadorna i öppna spisar inte så farliga som de kanske ser ut. Mindre skador kan lagas med sandspackel. Är skadorna större så knackas den lösa putsen bort. Efter det putsas ytan med kalkbruk.

Jag har några funderingar kring icke tidsenliga detaljer. Ska jag byta ut det eldfasta ljusgula teglet från 1960-talet för att ersätt med ett mer tidsenligt?

Även nyare tidslager kan vara värda att bevara. Det beror på hur väl genomförda tilläggen/förändringen är sett utifrån funktion, proportioner, kvalité och estetik.

Kakel och klinker

Jag har ett mosaikgolv intill min eldstad med trasiga bitar. Går det att laga?

Har du kvar överbliven mosaik av samma typ kan de ersätta trasiga bitar. De bitar som saknas kan annars fyllas igen med ett bruk. Vill du göra det på ett snyggt sätt, så går det exempelvis att färga in lagningen eller måla på direkt med kulör som går ihop med mosaiken. Det finns en japansk konstform, Kintsugi, som går ut på att förstärka ett objekts värde genom sina lagningar. Kanske kan du hitta inspiration i den tekniken.

Mur, puts och kakel

Vår husgrund är sedan tidigare lagad med husfix, inte snyggt alls. Ska sprickor lagas med murbruk?

För att laga sprickbildningen behöver ni först ta reda på vad det ursprungliga bruket består av. Av bilden att utläsa ser det ut som ett kalkbruk. Om underlaget sandar när du krafsar lite lätt med en skruvmejsel eller något annat hårt är det högst troligt ett kalkbruk. Grundprincipen är att laga med ett bruk vars ballast och hårdhet överensstämmer med omgivande, befintligt bruk. Knacka bort husfixet och borsta bort allt löst material. Laga med rent kalkbruk (sand, vatten och kalk) – inget cementförstärkt bruk. Vattna den rengjorda ytan med rent vatten så att bruket inte torkar för fort mot underlaget.

Jag har en övervåning på ett hus från 1800-talet som ska göras iordning. Väggarna är timrade och med panel på utsidan. Jag tänkte förbättra inifrån genom att lindreva och sen lerklina direkt på timret. Först lerklina i mellanrummen där jag lindrevat och i nästa steg lerklina hela väggen. Låter det vettigt? Behöver jag nått nät eller liknande eller går det att köra direkt på timret? Kan jag tapetsera eller måla direkt på lerkliningen eller behövs någon form av skiva eller så? 

Det låter som en bra ordning att först lindreva för att sedan lerklina springorna och därefter gå på de stora ytorna. Timmer har god vidhäftningsförmåga. Traditionellt har timret flisats upp med yxa för att öka vidhäftningsförmågan och sedan lerklinats direkt på. Det går att använda den metoden, men det kan vara tungt och onödigt att flisa i det torra och gamla timret. Då kan det vara klokt att montera ett förzinkat murnät (hönsnät) som istället fästs med märlor eller liknande. Vid målning eller tapetsering − se till att lerkliningen torkat ordentligt. Det går bra att måla direkt på lerkliningen, använd då limfärg, kalkfärg, linoljeförstärkt limfärg, slamfärg eller emulsionsfärg såsom tempera. Om du väljer att tapetsera, stryk först ytorna med tapetklister.

Isolering och ventilation

Vi har fått rådet att tilläggsisolera vårt hus i samband med panelbyte. Är detta verkligen klokt eller kan det samla fukt i huset? Om vi väljer att tilläggsisolera, vad ska vi använda för material?

Först och främst bör ni ställa er frågan varför tilläggsisoleringen ska göras? Ofta kan det hjälpa att se över husets öppningar – att se till att fönster och dörrar fungerar som de ska, och först täta där om behov finns. En tilläggsisolering på vinden kan exempelvis vara en ganska enkel åtgärd och ger en god spareffekt till låga kostnader. Energiboken skriven av Svenska byggnadsvårdsföreningen är en bra referens som lyfter olika alternativ för tilläggsisolering. Där finns mycket matnyttig information och goda tips.

Om huset ska tilläggsisoleras är det viktigt att använda sig av samma isoleringsmaterial som det befintliga, då materialets hygroskopiska och isolerande förmågor skiljer sig åt. Om en tilläggsisolering ska göras från utsidan är det en god idé att även flytta med fönstren ut i det nya fasadlivet då det ger ett mycket bättre helhetsintryck av byggnaden.

När ska ventilationsluckorna som sitter i stengrunden öppnas?

Ventilationsluckorna kan öppnas när temperaturen i husgrunden är högre än lufttemperaturen utomhus. Till exempel är det ofta en dålig idé att öppna för vädring under tidig vår, när husgrunden ofta är nedkyld efter vintern och luften ute är varmare. Varm luft har nämligen större högre förmåga att bära fukt, och när den varma luften kommer in i det kalla utrymmet kan den inte längre hålla fukten. Då bildas kondens. Ett annat tips är att använda näsan och lukta in under grunden. Det är en god indikator för att avgöra ifall det finns problem med fukt eller inte.

Jag har en kallfarstu/glasveranda som är tillbyggd. Den är av lösvirke och resterande huset timrat. Trappen till övervåningen går upp från kallfarstun så den behöver isoleras. Just nu har glasverandan enkelglasfönster och enkla dubbeldörrar. Vad är viktigast?, dubbelfönster och ny dörr? Eller att isolera med exempelvis träfiber och invändig panel? Det får inte plats med att bygga ut så mycket på grund av trappens placering. Helst vill jag inte isolera från utsidan, men det kanske är vettigare? 

Du bör se över helheten för att minimera köldbryggor i konstruktionen. För en lösvirkeskonstruktion fungerar träfiberisolering bra. Sätt vindpapp utåt, luftspalt emellan och sedan cellulosaskivorna, pärlspont eller annat ytskikt inåt. Dreva fönster och montera nya tätningslister. Att montera innanfönster vintertid är att rekommendera. Vad gäller isoleringen är det de första centimetrarna som gör största skillnaden, exempelvis 5 cm kan vara effektivt nog.  

Vi har ett fritidshus med torpargrund och timmerstomme där vi har haft problem med dåliga golv och bjälklag. Nu har vi lagt om golven i 2 av 3 rum på nedervåningen, byggt nytt bjälklag och isolerat med skumglas. I samband med det har ventilerna i grunden satts igen. Det påverkar ju inomhusluften, bör vi sätta in nya ventiler i väggarna istället?

Ett hus behöver ventilation för att må bra. På vilket sätt har ventilationen satts igen? Hur såg ventilationen ut innan? Om ni har byggt igen så att tilluften från grunden inte kommer in i huset så behöver ni sätta ny ventilation. Luft in sätts nertill, och luft ut sätts upptill. Även grunden behöver luftas. 

FÖLJD: Tack för svar! Förut var det runda metallventiler inmurade i grunden, de har satts igen eftersom skumglaset vi isolerade med nu fyller upp hela grunden. Då får vi kanske sätta in några nya ventiler både nertill och upptill i väg-garna? Vi har även kakelugnar som ju skapar lite drag när de eldas. 

FÖLJD: Okej, då är de en bra ide att säkerställa ventilationen. Frånluften påverkas ju inte av det ni gjort i grunden, så nya sådana behöver ni nog inte. Finns ju bra och snygga spaltventiler som kan sättas in i fönstren om det kan vara en idé? 

Tak

Vi vill lägga ett nytt tak och funderar på skivtäckt falsad plåt. Passar det till vårt hus? Är det bättre att köpa omålad plåt och måla själva, eller ska vi köpa färdigmålat?

Ett tidsenligt förslag är ett bandtäckt plåttak. Vi rekomederar att köpa ett färdigmålat tak med tanke på arbetsinsatsen. Tänk på att montera snöskydd vid entrén eftersom snön får bra fart på ett bandtäckt plåttak.

Kulturmiljöbidrag

Jag har en jordbruksfastighet från 1800-talet med en tillhörande ekonomibyggnad. Ekonomibyggnaden består av en matbod med källare, en mellandel och det gamla stallet. Går det att söka medel för att återställa en sådan? Är den intressant att bevara? Stockvarvet längst ner är dåligt och på kortsidan är en garageport upptagen.

Det går att söka bidrag hos Länsstyrelsen i Norrbotten för de mest prioriterade åtgärderna, så som byte av den dåliga syllstocken (stockvarvet längst ned). Bidraget kan exempelvis täcka extra kostnader för att anlita en hantverkare med kulturhistorisk kompetens. En byggnad som ligger inom en utmarkerad kulturmiljö eller synligt mot en gata kan ha större chans att få bidrag. Att vårda en kulturhistoriskt intressant byggnad kan både handla om att bevara, och att göra den mer tillgänglig eller användbar. Fyller garageporten en funktion idag? Eller hade utrymmet gjort sig mer användbart i sitt ursprungliga utförande?

Våtutrymmen

Jag har ett gammalt trähus där vi ska bygga nytt badrum. Nu är där träväggar (hyvlade träplankor). Det är tänkt att vi ska montera en duschkabin. Det går en ventilationskanal upp till skorstenen, så jag tänkte sätta in en frånluftsfläkt. Vad rekommenderas för vägg- och golvmaterial? Vill helst inte sätta in plastmattor och väggar, men vara säker på att fukten inte kryper in i huset. 

Har du funderat på att lerklina väggarna? Lera är ett av våra äldsta byggnadsmaterial som har goda hygroskopiska egenskaper, som binder och avger fukt. Det går antingen att kombinera konventionella metoder för fuktspärr eller helt lita på lerans egenskaper. Lerklining är fortfarande en okonventionell metod enligt byggnormer, men det finns många exempel på att metoden fungerar bra. För golvet kan kakel, tegel eller ett oljat lergolv passa bra. Tips på artikel för vidare läsning: https://byggnadsvard.se/lerbaserade-byggnadsmaterial-i-vatrum/ 

Följd: Delar av utrymmet är idag klätt med pärlspont på vägg samt i tak. Skulle pärlspont som väggbeklädnad kunna fungera som väggmaterial i kombination med en duschkabin? I så fall målad med linoljefärg för att minska risk för fukt in i väggarna? Eller ser ni en risk att fukt tar sig genom panel och vidare mot timmerstommen? Att det därför är bättre med lerans fukthanterande egenskaper? 

Om du väljer träpanel i våtutrymmet är det bra att läsa på vad som gäller enligt Boverkets byggregler, tror att det ska finnas särskilda hänvisningar vid användning av duschkabin. Viktigt är att ytbehandlingen görs med en färgtyp/olja som andas så att träet kan torka upp emellanåt, samt att det finns en luftspalt bakom.